Dagens Nyheter – 8 maj 1869, sida 3

EaHNC later 58 DCEredas. Hvarjehanda nyheter. Godt gry till födgeni. Modren säger till sin lilla gosse: — Der har du ett äpple, Wilhelm; dela det kristligt med din syster. — Hur gör man, när man delar kristligt, mamma? — Man ger den större balfvan åt den andra, min gosse. Wilhelm räcker äpplet åt sin syster: —-Dela du, Mimmi! En svedenborgsk kommunistisk kolomi. En korrespondent till den amerikanska tidvingen Buffalo Express skrifver: Brocton, en obemärkt plats 50 mil vester om Buffalo och hittills endast bekant för siva ypperliga viner och drufvor, har nyligen blifvit ryktbar såsom varande den britiske diplomaten och parlamentsledamoten Laurence Oliphants vistelseort. Et rykte om att han försvunnit fråa Londons fashionabla krets och parlamentet och slutit sig till en halft religiös, halft socialistisk församling, har varit vida spridt. Den 24 mars aflade jag ett flyktigt besök inom den församling, han tillhör, och hvars kassör och affärs-ombnd han är. Under vår fård gezom byn mötte vi en herre och ett fruntimmer, åkande i en släda. Hoa den förre urskiljde man vid första ögonkastet denna omisskänliga prägel, som uppfostran och bildning förlänar, och detta oaktadt hans enkla drägt icke i någon mån skiljde sig från en landtmaszs arbetsdrägt. Han staunade och inledde ett samtal med hr Ryckman, och vi fingo derander snart vår förmodan bekräftad, att han icke var någon annan än Belgravia-qvarterets förra stjerna och kunglighetens omhuldade vapendragare. Fru Oliphant var med honom. Ånkomna till byns station, upphunno3 vi inom några mivuter af hr Oliphaut, hvilken genast erbjöd sig att visa oss egorna m. m. Första besöket gällde ett växthus och derefter visade han oss vingårdarna. Norr om stationen och invid Eriesjöns strand än en liten smakfull och prydlig bostad — en cottage — uppförd. Der bor hr Oliphant med familj. Församlingens hela egovidd omfattar 1,600 acres (1 acre — 0,81 sv. tunnl.) och är hufvudsakligen belägen mellan stora landsvägen och sjön. Hufvudman i församlingen är hr Harris, en nevö till hr T. Harris, Förenta Staternas minister i Spanien. Hr Harris hitkom för två år sedan och, vandrande från den ena landtmannen till den andra, gaf han på hand på deras respektive gårdar. Ingen hade sig bekant huru rent hus han gjorde, och då han hade afslutat sina underhandlingar, upptäckte den åkerbrukande befolkningen inom ett område af tre qvadratmil, att samtlige fingo draga man ur huset. Efterhand få säljarne afträda hela kolonien, bestående af mera än 20 familjer, och tagas de toma lägenheterna i besittning. Hr Harris är upphofsman till ett nytt teologiskt system, som mycket liksar Emanuel Svedenborgs läror. Köloniens medlemmar äro proselyter. Egendomen anses gemensam, men i andra hänseenden finnes ingenting socialistiskt i systemet. Familjens helgd hålles noga i akt. Under det att de äro driftiga i sina affärsförbindelser med verlden, äro de deremot tillbakadragna i allt hvad som rör dem sjelfva, liksom de icke heller hafva sociala förbindelser utom sin församling. Deras önskan att vara afsöndrade är så stark, att de ämna lägga om den landsväg, som går fram genom deras område. Deras nästan enda industrigren är drafodling jemte något litet trädgärdsskötsel. På trettio acres odlas ett enda slag af drofvor — men äfven andra slag utgöra föremål för deras omsorg. Det är påtagligt att sammanförandet af så mycket kapital, flit och snille på en punkt mycket skall bidraga till välståndets förökande. Några års så insigtsfullt skötande af denna plata, skall förvandla hela trakten till en af do mest intagande och mest afkastande inom hela landet. Man vet icke hvar hr Oliphant först gjorde bekantskap med de religiösa läror, hvilka framkallade en sådan omstörtring i hans lif, men man tror att han först träffade hr Harris i Japau, der han var sekreterare vid britiska beskickningen, och från honom (Harris) insöp lärorna. Han förklarar sig fullkomligt belåten med sitt val Tragiskt. En ohygglig tilldragelse timade den 23 april på aftonen i Cirque Napoleon uti Paris. En d:r Epstein har under någon tid roat pariserpubliken, först på Fantaisies Parisiennes och sedan på Cirque Napoleon genom åtskilliga taskspelarekonster, hvaribland var den att han lät en person, hvilken som behagade, ladda en pistol och skjuta på honom, utan att skottet förmådde tillskynda honom någon skada. Sagde dag lemnade han pistolen åt två af åskådarne, hvilka båda, den ene efter den andre, vägrade Att göra experimentet. Slutligen åtog sig en herre att ladda pistolen, hvilken han derefter lemnade Åt en vid teatern anställd betjent. Denne sköt, enligt begäran, på d:r Epstein, hvilken ögonblickligen föll till marken, utropande: Jag är dödad. Blod forssade ur hans mun, och publiken varsnade på hang bröst ett stort, gapande sår. Genom en obegriplig tanklöshet hade laddstaken icke blifvit utdragen, och det var denna m genomborrat den olycklige trollkarlens t. Händelsens obehagliga intryck på åskådarne ökales deraf, att tvänne qvinnor, i samma stund de sågo hr Epstein falla, rusade in på skådebanan med alla tecken till förtviflan. De voro offrets hustru och dotter. Hinesiskt. Som bekant tppehåller sig ör närvarande en kinesisk beskickning i Paris. För några aftnar sedan inträdde sex kineser, ullkomligt likuande de berömda figurerna på de moderna tekopparne, i en af Paris elegantaste restaurationer. Ryktet om, att den kinesiska ambassaden besökte restaurationen, fortplantade sig med ljungeldens hastighet ned åt bulevarden, och snart var restaurationen öfverfyld af menniskor, så att värden erhöll en enorm inkoräst. Det himmelska rikets söner suto ganska lugnt rån kl. 9—12, intagande åtskilliga kinesiska illningar och rökande ur sina pipor, medan en pande menniskomassa omgaf dn kyege så än