Dagens Nyheter – 8 maj 1869, sida 1

— 281 —båten och tagit emot oss! — blef allås slutrefräng. Och ännu en gång gjorde mån i Fipas sällskap ett fåfängt försök att träffa den efterlängtade; men med städerskad knöt man nu ett hemligt förbund, ordinerade kaffe för alla i lilla lusthuset, som tillhörde den lika lilla trädgården i den lika lilla egendomen, och öfverenskom att tidigt på morgonen väcka med småleenden, kyssar och och famntag den nybakade studenten. Men fru Aurora: återvände med tunga steg till gästgifvaregården. Redan tre timmar så nära den älskade sonen, och inte ha träffat honom. Hob sof nästan imgenting om natten och förföljdes af ohyggliga drömmar; hundrade gånger var hon på väg att stiga upp och smyga ensam genom gatorna fram till hans hem, till hans bädd, endast för att trycka en kyss på den sofvandes panna, men icke för att väcka honom, han som så väl behöfde hvilan efter alla examensansträngningarna. Slutligen slog klockan sex i domkyrkotornet och hon väckte sina flickor, som uttryckligen förbehållit sig att ej få sofva bort en enda öfverflödig qvart af den dyrbara tiden, Ripa var allaredan vaken — han bodde på nedra botten — och i vänskapligt gräl med uppasserskan om borstningen af. damernas skodon, hvilket den f. d. kusker AFFÄLLINGARNE, 8f JOH. JOLIN 36. .