nades under idel småleenden — då tvangs Ripa till slut, efter en god stunds kamp, att lyda och att högtidligen lofva fru Au-. rora att inte styra ut sig i någon sorts Jeberi. Då springer jag bums till hattmakaren --pratade Ripa halft för sig sjelf --och ber honom mot god betalning stuka opp och blanka opp min söndagshatt. Och mekanikusken satte af i fullt galopp och egnade hela dagen åt bestyren med sin toilett. Men fru Aurora och flickorna bakade och gräddade af hjertans grund till kaffekalaset, som skulle håljas i Birgers kammare, och till matsäcken, som skulle räcka för tre dagar, ty man hade den djerfva planen att stanna öfver ett dyga i Upsala, och till hvardera färden behöfdes den tiden största delen af en dag. Dessutom ville fru Aurora ha litet munförråd åt den käre sonen; som, till följe af kommerserådet Hallins önskan, skulle med sin discipel qvarstanna i Upsala ännu ett par veckor. Hvad som under dessa. glada och ljufva sysselsättningar oroade modren, var att inte något bref med sista posten anlände, och i sitt sednaste bref hade Birger för-,. darat, att examensdagen ännu inte var deinitivt bestämd, i anseende till vigtiga hinler för examinatorerna, men att examen .