Dagens Nyheter – 4 maj 1869, sida 1

var endast spel, ett spel deri vinsten var — beräkningen på en god sexa. När processionen stannat vid värdshuset omhuldades den förmente benbrottslingen — såsom patienten kallade sig sjelf — på allt sätt af Maurånr, som till sin obeskrifliga glädje fann att intet benbrott egt rum, blott en lindrig vrickning, som skulle ge sig medelst gnidning, omslag och stillasittande. Sonderling ville af lutter tacksamhet bjuda på en butelj punsch, men då ingen af ungherrarne älskade denna dryck, envisades han så länge tills punschen fick förvandlas till en liten, liten bål carolina. Birger betackade sig för artigheten liksom hans kamrater, och förklarade att han inte var bärare till yrket och således omöjligen kunde mottaga någon betalning. . Ska herrarne så tvärt öfverge en krympling, som ännu måste dröja här några timmar i afvaktan på sin förbättring. Det är inte att vara konseqvent i sin menniskovänlighet. Hvar ska du ta pengar till bålen, du? — hviskade Maur6n, medan han pysslade om Sonderlings fot. Naturligtvis få de betala den sjelfva, när de blifvit fulla — svarade Sonderling lika sakta. Låt gå då för ettlitet gläg carolina! —