Dagens Nyheter – 30 april 1869, sida 2

VA blottställ mig inte nu för åtlöjet! Jag är en tankspridd man och får ofta plikta för mitt lyte, men att nu bli utskrattad skulle göra mig mycket ondt, verkligt ondt, mera ondt än ni kan fatta. — För att lugna er mor och era anhöriga skall jag ge er ett skriftligt intyg om misstaget vid er examen och en förbindelse på godtgörelse i höst. Birger började känna medlidande med den lärdes ångest, och förklarade sig villig, att icke afgifva någon protest mot sitt betyg, på samma gång han försäkrade, att hans mor trodde hans ord utan alla skriftliga intyg. Adjunkten blef så betagen af fröjd, att han föll Birger i famnen och förklarade, att han aldrig skulle glömma den tjenst, den unge mannen gjort honom. Hör nu, min bäste herr Sigurdsson, den här ledsamma affären kan ju bli oss emellan, inte så? För min del gerna, men protokollerna skola möjligen en gång sqvallra. Bah, herr Sigurdsson, protokollernas tungor tala ett språk, som är mera dödt in de döda. Och ändå är det på ett sådant språk, som teologerna vilja att vi skola lära oss känna Gud? — anmärkte Birger. Djal!l — herr Sigurdsson, — vetenskaperna måste ha sina små mysterier, vi få inte göra gudomen för mycket populär —