Dagens Nyheter – 28 april 1869, sida 2

till ett helt främmande land. Hvarie proving har nu, med sitt eget intresse för ögonen, valt sådana ombud vid riksdagen, af hvilka den väntat sig det mesta goda. I Arragonien och de sydliga provinserna befinner sig jorden i ett fåtals händer; republikanerna lofvade delving, och mean valde alltså dem. Uti norradelen af landet eger en och hvar ett stycke jord och folket åtnjuter mycken frihet; absolutisterna lofvade att ailt skulle förblifva vid det gamla, och derföre valde man naturligtvis dem. En federativ republik, sådan som i Schweitz, är utan tvifvel den enda styrelseform, som kan gifva Spanien lugn och lycka; ty endast derigenom bli de särskilda provinserna fuilkomligt oafhängiga och bilda i alla fall ett helt. Kataloniernas intressen kunna aldrig stämma öfverens med Galiziernas och Castiliernas aldrig med Andalusierras. Klimat, produkter, industri, karakter, allt är olika. Presterskapet, så talrikt och mäktigt i Spanien, faser vid tanken på att nödgas gifva till spille religionens enhet, denna religion, som de fanatiske anse för Spaviens största ära, och som hittilla för presterskapet varit en 1iktig guldmina. Ehuru dess förr oerhörda makt blifvit betydiigt förminskad, eger likväl spanska presterskapet ännu inflytande nog, för att ha kunnat gifva lif åt ett parti, hvilket länge syrts vara dödt, don Carlos parti, som vill att Spanien fortfarande skall ha en konung med Guds nåde. Detta parti, understödt allenast af presterskapet, tyckes ämna göra sin makt gällande genom svärdet, såsom det sedan fordna tider varit vant; ty lag och rätt kinner det icke. Galizien, Estremadura och de rordliga provinserna äro de egentliga skådeplatserna för Carlisternas agitationer. F. d. drottningen Isabella rustar sig äfvenledes till strid, gynnad af de gamla moderados och bördsaristokratien. Till dessa båda fraktioner höra män med ofantliga rikedomar och deraf följande inflytande. Man tror sig äfven kunna räkna på en del af hären, på dessa generaler, som af den förra regeringen hugnades med så mycken gunst och så stora utmärkelser. Do liberala partierna, som nu ha förenat sig, känna den fara, af hvilken de omgifvas; deraf republikauernas hofsamhet i riksförsamlingen, deraf denna tillfälliga eondrägt mellan progressister orh unsiovister. Bland så många elementer, alla mäktiga, alla beredda att med all kraft motarbeta hvarandra, skall det segra, som kan lägga i vågskålen en vigt, hvilken förmår uppväga alla. andra — nemligen armåen. I dag lyder denna revolutionen, likasom den i går lydde och i morgon — i fall tillfälle och i synnerhet penningar i rättan tid erbjudas — skall lyda absolutismen. u x I Italien, liksom förut i Danmark, har man upphäft en del af det andliga frälset. I Danmark har helt nyligen antagits en beväringslag, enligt hvilken prester icke äro fritagna från krigstjenst. Och i sjelfva det katolska Italien har andra kammaren, vid sammanträde den 19 april, beslutat med 223 röster mot 25 att godkänna ett lagförslag, enligt hvilken alla de, som på ett eller ännat sätt förbereda sig till det presterliga kallet skola vara, i likhet med andra medborgare, underkastade beväringspligten. a Den länge gräfvando frågan om huravida svuvriandet, säsom alla kolonier — eller bli en sjelfständig fristat, synes på väg ken något närmare sin lösning. De på Caba födde Svånarne äro stadde i uppror mot den spanska Tegeringen, och denna har ännu icke örmått kufva resningen. Den har dock pu beslutat ,öicka dit en ny öfverbefälhafären genera Cordova, och samtidigt en större Många i Nordamerikas F a k örenta stater h ock godt öga till Coba; och förslag ol Ongressen väckta, gående ut på att möjligfn Öns upptagande i nämnde statsförbund. ga troligt är, att presidenten eller kongresen -skulle gå in derpå: ingendera har någonnord Agalagt sta efter utvidgning utom den orda anska kontine Eg i andra folks och stater dre ihotor jädan politik lemna de gerna åt d ) peiska furstarne:att bedrifya. Men till skydd ör rordamerikanska handeln och för medorgare af Förenta Staterna, bosatta å Cuba. ar presidenten beordrat 8 ångfartyg med 77 anoner att afgå till de Westindiska farvatte Ned för att förstärka den dervararande eskaXx x