Dagens Nyheter – 28 april 1869, sida 1

3-2 224 jag knep mig mitt laudatur. Hvilket skulle bevisas. Den unge mannen, som så väl förstod att dupera sin domare, gick in på den diplomatiska banan och blef — hvem vet? — minister. Vår sextett deremot, vår Stjerna, hade laddat sig med allt som fordrades för en rättskaffens och vacker examen, och tack vare öfningarne under sednaste årets frimurarsammankomster samt Birgers outtröttliga nit ämnade ingen stå lull i pröfningens stund. —Den stora, den vigtiga dagen var kommen. Med klappande hjertan iklädde sig våra unga vänner den svarta fracken och den hvita halsduken. Birger bodde i en liten dublett tillsammans med sin blifvande discipel Erik Hallin, hvilkens far, kommercerådet, hade gjort upp öfverenskommelse med Birger om att i Upsala vara goneng vän och ledare. Tan hade härför sallting fritt — som det heter, — och 300 rdr årlig lön. Det var en högtidsstund för mor och son, då Birger kom hem och berättade för henne sina lysande vilkor, och att han numera icke blott hade sin egen rikliga utkomst, utan också kunde hjelpa henne och systrarna. Flera gånger hade Birger med sin mor samtalat om nödvändigheten attinte längre