Riksdags-Nyheter. ANDRA KAMMAREN. De bestämmelser i det nya förslaget till fattigvårdsförordning, med hvilkas föredragniog andra kammarens sammanträde i går förmiddag började, hade följande lydelse: 6:0. Hvarje socken på landet och hvarje stad utgör ett fattigvårdssamhälle; dock må flera socknar på landet inom samma län kunna förena sig om gemensam fattigvård. 7:o. Likaså eger hvarje fattigvårdssamhillle att, i fråga om fattigvården, fördela sig i kretsar eller rotar, derest, vid två på hvarandra följande kommunalstimmor, beslut derom fattas med en röstöfvervigt af två tredjedelar utaf dem, som i röstningen deltaga. En gång beslutad kretsindelning torde böra gälla för en tid af minst fem år och intilldess återgång till gemensam fattigvård blifvit å kommunalstämma bestämd i den ordning, som varder föreskrifven före kretsindelnings genomförande. Härom uppstod en mycket lång debatt, i hvilken inemot 40 talare deltogo. Ganska många talare hyste allvarsamma: betänkligheter för kretsindelringen och ville att hela kommunen, såsom nuvarande kommunallag bestämmer, skulle åläggas att utgöra ett fattigvårdssemhälle. Andra, deribland hr Björck, ansågo önskvärdt att den legala fattigvården utöfvades gemensamt af den största kommnunen, länet, ty det är alldeles gifvet, ast ju mindre en krets är, desto närmare ligger möjligheten att utöfva orättvisa och förtryck. Då emellertid första kammaren redan godkänt dessa punkter, och det dessutom visades genom sednaste femårsberättelsen att omkring 1, af landets kommuner under åren 18601865 varit indelade i kretsar och uppenbarligen funnit sig belåtna dermed, enär ingen minskning i antalet egt rum, och det skulle vara ett våld att tvinga dem att gå ifrån detta system, så biföllos dessa punkter oförävdrade, och gjordes följande tillägg till den 7.de, i likhet äfven med första kammarens beslut: Beslutet gäller för en tid af fem år. För återgång till gemensam fattigvård erfordras beslut, fattadt på enahanda sätt, som för fördelning är stadgadt. Beslut om dylik: fördelning och vilkoren derför underställes konungens befallningshafvandes pröfning. I afseende på de fattiges hemortsrätt antog kammaren, i likhet med den förstas följande grunder för det blifvande lagförslaget: 8:o. Hemortsrätt — eller förmånen att under de i fattigvårdsförordningen bestämda vilkor af ett visst fattigvårdssamhälle kunna komma i åtnjutande af fattigvård — är antingen medfödd eller förvärfvad. — Medfödd hemortsrätt eger en hvar inom det fattigvårdssamhälle, der, vid hans födelse, modren egde hemortsrätt. — Hemortsrätt är förvärfvad inom. det fattigvårdssamhälle, der någon, efter fyllda 15 år, vid två på hvarandra följande mantalsskrifningar, sednast varit eller bort vara skattskrifven. — Hustru har, så länge mannen lefver och äktenskapet dem emellan icke är upplöst, hans hemortsrätt, den hon, efter mannens död eller äktenskapets upplösning, bibehåller intill dess hon sjelf förvärfvat ny sådan rätt. — Äkta barn, yngre än 15 år, tillhör, så länge fadren lefver, hans, eller, om han är död men modren -lefver, hennes hemortsritt. Äro begge föräldrarne döda, har barnet den sist aflidnes hemortsrätt, Oiikta barn har modrens hemortsrätt. — Den, som ej förviärfvat hemortsrätt, tillhör det fattigvårdssamhille, der han eger medfödd sådan ritt. — För den, hvars hemortsrätt ej kanagt enligt stadgade fe SE AE 2 ES Ta rå oy rr TT FA Rn nn