Dagens Nyheter – 24 april 1869, sida 2

hvars bleka ansigte nästan blef behagligt i återskenet af fröjden öfver den oväntade julklappen. Men medan Birger ännu satt grubblande öfver om han gjordt rätt mot sin mor och sina systrar, då han återsände dessa blanka dukater, endast för att tillfredsställa sitt eget hjertas sårade fåfänga, inbars det stora grötfatet och sattes midt på bordet. Gerda och Signe hade öfvat sin fyndighet med att af kanelen bilda de mest fantastiska figurer ofvanpå den bländhvita risen, och barnen mättade på detta sätt sina ögon, innan de mättade sina magar. Men si nu får då ingen en endaste sked gröt förrän han rimmat för den — förklarade Ripa, som af fru Aurora var utnämnd till julaftonens ceremonimästare, och som 4 åå sitt åliggande till barnens stora röjd. Fru Aurora, som ä förnämst ska börja. Men si först ska vi då sitta i rundel kring bordet allesammans och få hvar sin portion framför oss. Och ingen får skymfanera den andra för dumt eller qvickt, utan bara det rimmas, det ä hufvudsaken. Småbarnen sågo på hvarandra. med stora ögon, de hade aldrig hört talas om att rimma i all sin dar. Men Gerda och Signe och sjelfva Birger lofvade att hjelpa dem. Ja, jag skall väl begynna då, efter vår ceremonimästare så befallt, men jag är en