Dagens Nyheter – 20 april 1869, sida 2

Ett Emigrantfartyg. I Helsingborgs Tidning läses följande upp rörande skildring: den 13 April var en dag, som icke på länge skall försvin:a ur vår hågkomst. Det var då den länge bebådad2 Lindberghska expeditionen skulle afgå till Amerika. Både i tisdags, onsdags och tor dags hitströmmade foik från alla håll — utvandrars, derag slägtingar och bekanta. Hr Lindbergh hitkom i början af veckan och uppslog sitt högqvarter uti herr. P. Ols:ons sparmålsmagasin, hvari en stor del iåsgväga emigranter äfvenledes inlogerades. Då hrL. icke med sitt sällskap vågade komma till Köpenhamn och i sista stunder erköll underrättelse, att ett gammalt ångfartyg, som var afsedt för transporten till Hull, blifvit kasseradt,så blef det angeläget att skaffa ett nytt, och erhöllsdå itors3dags e. m. från Köpenhamn ett med hvete i det närmaste fullastadt fartyg, i hvilket 250 å 300 emigranter) instufvades uti ett öfver lasten inredt rum af ungefär 20 alnar i qvadrat, hvari icke fanns en enda sängplats, utan der män, qvinnor och barn sjelfva tillredde med egna sängkläder sina bäddar invid hvarardra så godt de förmådde och så långt utrymmet medgaf. Ehuru storlackan var öppen, var värmen under däck likväl så stark, sedan de olycklige uppehållit sig der blott ett par timmar, att det var med knapp nöd man kunde andas. Man kan föreställa sig, men knappt uttala huru tillståndet blir, om en storm uppstår och luckorna måste stängas under loppet af ett dygn. Det är förfärligt. Dessutom lär, såsom det allmänt troddes, fartyget långt ifrån varit proviarteradt för en 4 d 5 degars resa till Hull, så att stor fara är, att de olycklige svälta ihjäl, om de undgå att qväfvas. Två qvinnor, af hvilka den ena medförde fyra och den andra sex små barn, sågos badarde i tårar och djupt förtviflade öfver sin belägerhet. Sådant var verkliga tillståndet om bord på fartyget, hvilket man började ana redan förut, hvarför en del emigrancer kreotade och icke ville följa med. Men de hade betalt sina biljetter och hr Lindbergh förflyttade sig i ea hast från land ut på fartyget sf farhåga, att oviljan skullebryta lös och han möjligen kunde bli tvingad att återbära sina syndapengar. Vi äro skyldiga erkänna, att myndigheterna på platsen gjort allt hvad de kunnat i denna ) Enligt annan uppgift blott 192.