Dagens Nyheter – 16 april 1869, sida 2

finna trossanningarna. Katekesen bör icke vara framställd iform af frågor-och svar, utan i korta och lättfattliga satser. I september månad beslöt föreningen att till behandling företaga Örebro-folkskolemötets program, ur hvilket under hösten blifvit med särdeles liflighet diskuterade: om statens skyldighet och rätt att inrätta, ordna och bekosta skolor öfver hela landet samt hafva uppsigt öfver dem. Huru ståten och kommunen böra sig emellan fördela bekostandet och ordnandet af samt uppsigten öfver folkskolorna. Huru vidj sträckt rätt den enskilde bör ega vid egen sko: läs inrättande och ordnande och i hvad månsstaten bör ega rätt till uppsigt öfver denna. På hvilken punkt den i början gemensamma bildningsbanan bör grena sig i en teoretisk och en praktisk riktning, så att allas behof af bildning må tillgodoses, utan men förindividen eller samhället. Huruvida icke folkskolan bör till sin omfattning vara vidsträcktare än den nu är och utöra den första gemensamma grundläggningen för all undervisning, men så ordnad att allas behof må kunna tillfredsstillas och i sammanhang dermed, huruvida folkskolan ännu kan-anses hafva kommit till den utveckling, att den kan sägas vara på samma gång en undervisningsoch en sedlig bildningsanstalt; samt om gränsen mellan folkoch elementarskolorna är fullt bestämd, och i så fall satt på sitt rätta ställe. j Öfver dessa sista frågor har föreningen uttalat bestämda åsigter och önskningar, hvilka alla ef-! ter vårt förmenande åsyfta att genom en mera enkel och förnuftsenlig organisation, samt en på : det naturliga grundad metod bereda besparingar : af tid, krafter och medel, under det att å andra sidan undetvisningen och bildningen skulle betydligt vinna i grundlighet och intensitet derigenom, att lärarens erfarenhet och personliga inflytande finge göra sig så mycket gällande som möjligt. Folkskolan skulle derigenom blifva hvad den bör och måste blifva, en sedlig och medborgerlig bildningsanstalt för alla samhällsklas sers barn. Tvenne skriftligen affattade föredrag ha hållits under året; det ena: Om folkskolorna i Danmark, efter iakttagelser under resor somrarna 1865—1868; det andra: Om folkskolebildningen, med särskildt afseende fästadt vid de förhättringar, gom deri borde och kunde åstadkommas. Föreningens ledamöter iäro 44; deraf 9 intriädt under året. Bland dessa senare finnas äfven 4 qvinliga medlemmar, alla lärarinnor vid hufvudstadens folkskolor. Styrelsen vågar uttala den tanken, att det skulle vara ganska nyttigt, om flera, ja, många af de vid våra folkskolor arbetande lärarinnorna ville följa dessa fyras exempel. Då lärare och lärarinnor hafva samma arbete och sträfva till samma mål, hvarför då icke också gemensamt öfverlägga om, huru detta arbete lämpligast bör bedrifvas och huru det gemensamma målet lättast må ernås. Biblioteket har under året blifvit obetydligt förökadt. Detta har dock ingalunda sin orsakei förminskadt läslust hos ledamöterna, utan deri, att inom de flesta tösamlingar numera finnas ganska rikhaltiga bokförråd, ur hvilka den vetgirige kan erhålla den lektyr han Önskar. Hel: dre in att således onödigtvis bortkasta penningar på insöp af böcker, som af de flesta merendels kunna fås i samma lokal, der. de dagligen arbeta, beslöt föreningen vid slutet af 1867, att tills vidare använda den för bibliotekets ökande afsedda kassan till en lånefond för behöfvande delegare, af hvilka några redan under det sistförflutna året blifvit hjelpta ur en tillfällig penningeförlägenhet, utan att de dervid behöft pröfva rämmande personers -beredvillighet. STYRELSEN; In fidem Joh. Lindbeck.