Dagens Nyheter – 16 april 1869, sida 2

Utdråg ur Stockholms folkskollärare-förenings ärsberättelse, afgifven i mars 1869. Vi behöfva icke fördjupa oss i historien för att finna, att bildandet af föreningar ej tillhör endast det sista decenniet. Stockholms folksko!s lärare-förening är redan icke mera så ung, det är snart 17 år sedan den stiftades. I det reglemente, som då (för 17 år sedan) uppgjordes för föreningen och hvilket den ännu följer, är ändamålet med föreningar: att vinna den styrka som menniskorna isolerade icke ega, för att kunna inverka på mensklighetens och sämhiällslifvets utveckling, redan temligen tydligt uttaladt; och om man jemte detta tillika genomliiser de förhandlingar, som ännu finnas qvar från den tiden, så skall man utan svårighet finna; att de personer (de flesta tillhöra föreningen ännu), som då satte sig i spetsen för bildandet af en folkskollärare-förening i hufvudstaden, bade för sin ringa del för afsigt att genom föreningen af sina spridda krafter och genom den bildning och förståndsskärpa, som umginget med andra öch sakernas skärskådande från olika sidor alltid föra med sig, vinna i både intellektuell och moralisk styrka, och bilda sig för att med sans och energi kunna strida för uppnåendet af det mål, de för sig utstakat: korteligen, göra sig dugliga, värdiga att blifya, hvad mången redan fruktar, att folkskollärarne skola blifva, en makt, ja väl, men en makt, som arbetar och kämpar för upplysning och frihet, verklig, laglig frihet, icke den frihet, som består uti att slita alla både möraliska och. d. v.s. sjeltsväld. NT Föreningen har under året haft tio sammankomster, af hvilka de flesta varit talrikt besökta. Under första halfåret blefvo hufvudsakligen följande frågor, afseende lämpligaste sättet för religionsundervisningens bedrifvande i folkskolan, behandlade, nemligen: Hvilket ändamål bör folkskolan förnämligast eftersträfva vid barnens religiösa undervisning? Hvilket medel bör skölan förnämligast tåga i anspråk för uppnåendet af delta ändamål? — Huru bör den lärobok vara uppstiilld, som för folkskolans lärjungar framställer Lutherska lärans religionssanningar? Hvilken metod bör vid undervisningen deruti följas? På de tvenne sista af dessa frågor afgaf föreningenföljande bestämda svar: Skall Bibeln, såsom Gads ord, vara riättesnöret för en kristens tro och lefverne, så bör ock religionsundervisnidgens mål vara att göra ungdomen rätt hemmastadd i densamma. Bibeln bör ock derföre liggas till grund för religionsundervisningen i skolan från början till slut och biblisk historia och katekes ej, såsom nu sker, motarbeta ofvansagda religionsundervisnings ändamål. Katekes, såsom den mera abstrakta och dogmatiska religionsundervisningen, bör icke vidtaga förr in vid den ålder, som närmast föregår beredelsen till första nättvardsgången och således icke förr än i folkskolans shögre klasser, och bör denna undervisning. så anordnas, att den icke undanskjuter Bibeln, utan står bredvid densamma, såsom en vägvisare att inom och ur Bibelns rika område