Dagens Nyheter – 13 april 1869, sida 1

AV håller jag din klenod, tills du ersatt mig mina kristaller och min vas. Nej, nej! — stönade Birger med förtviflan. Så svara då, egensinniga pojke! Nej, nej! — upprepade Birger. En sådan hårdnackenhet, mitt herrskap! Slagskämpe och styfsint! Den gossen blir med tiden en ganska farlig karl! skulle vi kunna säga med Susanna i Figaros bröllop. Men nu störtade Fanny, som förgäfves sökt att trösta de gråtande leksystrarna Gerda och Signe, hastigt fram till fadren, ryckte med uttryck af förtrytelse kedjan ur hans hand och räckte den i nästa sekund åt Birger, som blixtsnabbt gömde klenoden innanför sin väst. Pappa får inte ta.ifrån Birger det som är hans, det har pappa inte rätt tilll — Och den lilla beskyddarinnan ställde sig frimodigt bredvid sin skyddling. Fanny! Hvad vågar Fanny göra? — sporde grosshandlaren med en ton, snarare af öfverraskninog än af harm, ty han var mycket svag för den lilla damen. Jag ska betala pappas vas och glasen med, och bordduken med, för jag har mycket pengar, som jag fått af farmor, i min sparbössa. Lilla Fanny såg ut som en förorättad liten prinsessa, och man hviskade rundtomkring: flickan är charmantel AFFÄLLINGABNE, af JOH. JOLIN 15.