Pierre Levassor. Då i Stockholm nu gästar den konstnär, som sedan 30 år varit Frankrikes förste komiker, tro vi oss göra allmänheten ett nöje, då vi meddela några biografiska notiser om honom. De äro hemtade ur Vapereaws bekanta lexikon öfver utmärkta samtida. Pierre Levassor föddes i Fontainebleau 1808. Icke alldeles med sin slägts goda mione blef han anställd i handel derstädes, men några år derefter skickades han till Paris, hvarest han från år 1826 uppträdde på de dramatiska soirberna i hotel dUz6z. I sugusti 1830, då han vistades i Marseille (efter julirevolnt:oner) föredrog han flera gånger på stora. teatern kantaten: Les trois couleurs (en politisk bymn öfver den trefärgade fenan). Sedan tog har engagement vid teatern les Nouveautess i Paris; haon dock knappt att der uppträda i 4—5 roller förrän den blef stäsgd. Han återvände till handeln, i hvilken han ända dittills för det mesta varit ergagirad, tills mad. Dejazet lät honom debutera på Palais-Royal-teatern, der ban mycket hästigt förvärfvade stor ryktbartet. Med undantag för 3 år (1840—43), under hvilka han va anställd vil Variets-teaterr, spelade ban oafbroatet å Palais-Royal-teaterp från 1832 till 1856 och uppträdde der i mer än 200 olika roller, gifvande åt alla prägel af originalitet. Få skådespelare ha kunnat gifvasitt yttre så mycken omvexling oca så fullständig olikbet.) Det är isynnerhet i kar:ikaturen han är oöfverträfflig. Höjden af sitt mästerskap har han utvecklat i Sir John Esbrouff och Un Brelan de troupters (den sistnämnda, Knektväpplingen, pifven här). — År 1857 tog han åter engageme.t vid Varict:. Utom alla siva roller har hr Lavassor på Palais-Royal-teztern föredragit de fleste af dessa chansonnetter och parodier, som blifvit så populära; det är denva sida af hans konstvärsskap, som -sjort honom mest bekant för utländvingar. Mycket eftersökt för att på enskilda soirer sjunga sina chansonnetteör, har han detta privata uppträdande att tacka för en god del af sin betydliga förmögenhet. Så långt Vapereau. Vi känna icke, när hr Levassor lemnade den parisiska scenen. En person som vistades i Paris före 1848 års revolution, har berättat oss, att hr Levassor då hade den för en dramatisk artist oerhörda lönen af 40,000 francs, med 3 månaders ferier. — Under de senare åren har hr Levassor med ett mindre teatersällskap gifvit gästroller i flera länder. Två gånger har han på detta sätt besökt Ryssland och der skördat både mycket bifall och mycket penningar. Vi torde göra en del af våra läsare ett nöje genom att meddela följande qvieka kupletter, hvilka madame Teisseire med förtjusande behag föredrog å franska teaterns första representation här: bi ax Lä ILa priere å S:te Catherine. Orden af I huillter. Vraiment, toutes les demoiselles Devraient, je le dis sans dåtour, Etablir une ligue entrelleg Contre les jeunes gens du jour! Certes je ne suis pas måchante, Mais j entre en fareur en songeant Que la fille Ia plus charmante ) Vi fästa uppmärksamheten på det egendomliga hos hr Levassor att han sällan begagnar konstens svarta, röda eller hvita hjelpmedel för att förändra sitt utseende, utan åstadkommer olikheter nästan uteslutande medelst förändring af de särskilda änsigtsdelarnesstillning till hvarandra.