Dagens Nyheter – 8 april 1869, sida 2

Meddelanden från allmänheten. Herr Redaktör! Ehuru det kan synas eget, att jag, ett ensamt fruntimmer, utan föregången presentation skrifver till en herre, kan jag dock ej underlåta att med några rader anhålla, det Herr Redaktören i sin tidning införer en varning till alla resande att ej inrätta sin tid efter Söndags-Nisses upplysningar. Mig har nemligen händt följande ledsamma sak. För att något trösta mig i mitt sörjande enkostånd (det enda som nu, utom den förmögenhet min gubbe kunde efterlemna, återstår mig sedan salig Pimpelmans död) beslöt jag att på några, högst fyra, dagar besöka hufvudstaden. — Petter fick skjutsa mig till X. station, och i lördags afton vid niotiden befann jag mig på ett hotell här i staden. Trött af resan gick. jag genast till hvila och steg dagen derpå temligen sent upp. För att få reda på, hvarmed jag under dagens lopp skulle sysselsätta mig, begärde jag en tidning och fick Söndags-Nisse. ål! det tyckte jag ej illa om; jag läser så gerna, hvad en verkligt qvick karl skrifver. Jag tog således (under eu suck öfver att Schultzen ej är till äktenskap ledig; han hade varit något till omvexling efter salig Pimpelman) emot tidningen och började läsa, och läste alltsammans. På slutet fick jag se att Direktör Möller skulle gifva populär konsert i dag på middagen. Der stod nemligen i morgon och tidningen bar söndagens datum, den 4 April. Hvad, tänkte jag, är det ej på söndagen, som den populira konserten hålles? Men nir jag sedan kom att tänka på några ord, som stodo i artikeln om det nya patentet och som häntydde på olämpligheten af att till oritt dag utsätta offentliga nöjen (jag kan ej citera dem, ty jag vill inte mera taga det skamliga bladet i handen) blef jag lugnad och till och med glad. Jag tänkte som så: jag får se museum på söndagen, i st. f. på tisdagen, höra konserten på måndagen och göra visiter på tisdagen, samt på onsdagen resa hem igen. Under mina funderingar härpå -blef. klockan 11 och jag begaf mig till kyrkan för att höra den hiänryckande Beskow. Derifrån gick jag till nationalmuseum. Nu kommer det värsta. Då iag i dag ten hade varit i går. Jag har således gått miste om att höra Herr Möllers orkester; ty i afton är tobaksrökning: tillåten i Blanchs caf6 och den gemena lukten kan jag ej fördraga. Nu frågar jag Herr Redaktören, är detta ritt? Om Herr Redaktören svarar, som han vill måste, nej!, så inför en varning i tidningen och förhjelp erigenom andra stackars fruntimmer från att drabbas af samma missöde, som det, hyilket träffat. Herr Redaktörens ödmjuka tjenarinna Petronela Pimpelman. Stockholm den 5 April 1869.