Dagens Nyheter – 8 april 1869, sida 2

och medtagen ut! — ömkade hedersgästen, medan värden kringklappadesaf fyra par små vänliga händer. Vi säga fyra, ty fru Sigurdsson var känd för sina vackra små händer. Åhå! Kry på nytt nu, det der var bara lite hönsdån, för si jag har varit så mycket i qvintimmerssällskap på sista tiden. Ja, ja, hå hå! Förstå mig rätt, vet väl hvartåt jag pekar. Ripa öppnade sin lilla valnötsbyrå, som var köpt på auktion hos baron på Hanebo; deu hade ståtr i ett gästrum der, och fru Sigurdsson igenkände den med en lätt suck. Hennes nåd känner igen min galanta byrå, tror jag, från köksflygeln, blåa gästrummet! Andra tider! — Nu så harjag väl tre rara äpplen här, som jag fick till skänks i går för en handräckning åt presidentens hushållerska. Inte äter Ripa tåcke snask. Om ungdomarne ville hålla till godo, men äta oppet hemma hos sej, medan jag finge underhålla några ord mellan fyra ögon med deras mamma, Si, jag har ett lite conschistorium på hjertat, som jag ville qvitta bort, så mår jag bättre. Och Ripa begåfvade barnen med hvarsitt i papper inlagdt ståtligt äpple, som han ärligt köpt i frukthandeln på Fredsgatan. At ren grannlagenhet diktade han på sej presenten. Det var ovanlig mat för de små, och flickorna nändes knappast bita i sin