Dagens Nyheter – 27 mars 1869, sida 1

. Jernvägsfrågan löst. I tidviogen Kalmar för nästl. onsdag ha vi funnit följande märkliga berättelse, som visar huru lätt det är att erhålla jernvägar i Sverige, utan att taga alla skattdragandes krafter i anspråk: Konsul Hasselqvist, handl. Johan Jeansson och possessionaten Nilsson på Ulfsborg, som af jernvägsmötet i Kalmar utsågos till komiterade, återkommo i lördags från Berlin, dit de afrest för att underhandla med en firma, rörande åstadkommandet af en jernviig mellan Kalmar och södra stambanan. Underhandlingarne inleddes med en större jernvägsentreprenör, juris d:r Strousberg i Berlin, hvilken skall ega stora verkstäder för tillverkning af jernvägsmateriel och för närvarande anlägga jernvägar i Rumänien. Hr Strousberg ir medlem af deputerade kammaren. Resultatet blef att doktor S. erbjöd sig att bygga jernväg antingen mellan Kalmar och Wexiö eller ock mellan Kalmar och Lamhult, att tillsläppa all materiel efter gillande pris samt för beloppet i jernvägen taga aktier, löpande med 4 procents ränta, garanterad af kommunerna, der jernvägen framlöper, och sanktionerad af staten. Kommunerna vare obetaget att taga större eller mindre del uti banan, genom att lemna slipers, penningbidrag. eller arbete. Så snart kommunerna haft sammanträde och bestämt sig för riktningen och antagandet af hr Strousbergs anbud, sändas från Berlin ingeniörer för att gratis undersöka den bestämda terrängen och uppgöra kalkyl öfver hvad banan kommer att kosta, hvilket tillkännagifves kommunerna, hvarefter de få definitivt bestämma sig för antagande eller förkastande af förslaget. Aktier utställas, i den mån banan färdigbygges. Arbetet förrättas af svenskt arbetsfolk efter gällande dagspenning och man eger rätt att äfven begagna svenska ingeniörer vid sidan af de tyska för att kontrollera och granska arbetet. . Om banan bygges från Kalmar rakt på Wexiö, blir jernvägen cirka 9 mil, och kommer då att kosta omkring 41g millioner riksdaler. I fall kommunerna och enskilda personer bilda ett bolag och teckna sig för en fjerdedel af beloppet, bestående af mark, slipers, arbete och pengar, samt bestämma, att ej någon utdelning får ske, förr än räntan å de utländska aktierna blifvit godtgjord, blir räntebeloppet 3 procent, hvilket banan bör gifva i inkomst, enär statens banor, som kosta icke mindre än 840,000 rdr pr mil, i medeltal, gifva nära 3 procent, ehuru förvaltningskostnaden är hög. MESSENGER NNE ONE KSNOES