sinien med leinadSteCcEning. Litet mera om frimurarnes vapenvakt. Vi erhöllo i går följande skrifvelse, som torde intressera många läsare: Min herre! Det är löjligt att se huru tidningen Fäderneslandet för i dag söker inbilla allmänheten, det eder uppgift om vapenvakten i riddarholmskyrkan natten mellan torsdagen och fredagen uti sistl. vecka är en så kallad anka och saknar all grund. Undertecknad, sjelf frimurare af tionde eller s. k. purpur-graden, samt fordom embetsman inom orden, får dock : för Eder nämna, att nästan hvart enda ord uti eder uppgift är sannt. Endast derutinnan har ni begått ett fel, då ni säger att vakten utgöres 3 nätter. ) Det kan hända att så varit fordom; nu räcker den endast några timmar (denna gång från 9 till 2) under en natt. Denna vakt har, såsom ni riktigt uppgifvit, icke sedan början af 1820-talet) hållits uii riddarholmskyrkan, utan i landtlogens lokal uti ordens hus. Att na öka det barnsliga uti hela tillställningen med det vådliga af 5 timmars vistande uti en oeldad kyrka, är ganska betecknande för tiden och den höge person, från hvilken påhittet utgått, och påminner mycket om hertig Carls af Sodermanland dagar. Novicerne voro, alldeles såsom ni uppgifvit, 9 till antalet, och deriblard vågra af Svea lifgarde. Baron Beck-Friis vid Litgardet till häst tjenstgjorde ock i egenskap af Srorceramonimästare och öfverstelöjtnanten vid artilleriet Maite Leopold RoosPsåsom varande Senior Noviciorum. FStenarse å de kungliga grafvarna voro aflyftade, grafdörrarae öppnade, och försedde med blindiyktor wppvaktade de blifvande tempelriådarne de rögst och högt-salige, främst deribiand Carl XIII. H. K. H. Hortigen af Östergötland, alltid påpasslig och nitisk, äfven cå när hans kall, såsom nu, icke fordrar det, infann sig om natten i kyrkan. Hela tiden måste tillbringas på stående fot och kosten utgjordes endast af bröd och vatten. Efter utståndna mödor intogos dock mellan 2—3 förfrisknivgari Frimurarehuset. På fredagsatton upptogos dessa olyckliga varelser till riddare i Jesu Christi heliga och fattiga Teripelorden. Stockholm den 24 mars 1869. Preoefectus Capit:s. Red. vill tillägga den erinran att det är icke Frimurareorden ensam som bedrifver sådant tokeri som det här anförda, utan äfven flera andra ordnar inom vårt för allt ordensväsende vurmande samhälle. Det vore ock en orättvisa att icke erkänna att Frimurareorden utöfvar den mest storartade och omfattande välgörenhet, fastän få utom orden veta det. Men det vore vackert om tillgångar till denna välgörenhet kunde insamlas utar sådane medel som de nu använda. ) Detta sades icke bestimdt ha skett, ty vi hade icke sett det, utan antogs ha egtrum. Det var oss icke då bekant att mildring medgifvits. 4) År 1822. D. N. t—— Utfäst belöning. Södermanlands läns brandstodsbolag har lofvat k tala 500 rdr till 11. vv rå a