Dagens Nyheter – 23 mars 1869, sida 2

Wärhulta årgsågs brand. (Från Dagens Nyheters referent.) Onsdägen den 19 d:s kl. 9 f. m. fortsattes åter vid extra ting med Vester-Rekarnes härad å rådhuset i Eskilstuna ransaknuingen i detta märkvärdiga brottmål, hvarvid häradshöfdingen Abenius fortfarande fungerade som ransakningsdomare och kronofogden Levin som allmän åklaare. g Under protokollsjusteringen; som upptog hela förmiddagen, anmirkte Grubb, att namnet Ölsson endast på gyckel antagits af honom, under den tid han bodde vid Norrlandsgatan; att hans son medfört från Wiärhulta tifven ändra värdepapper, af än de förut nämnda och ett OA Af Tarinetröm fält en specihcerad uppgift; såväl öfver summan, som användandet af de medel,denne mottagit, samt att han lemnat H. ett qvitto. derpå. — Härefter framlemnade G. en skrifvelse, hvilken han påstod vara det af Eriksson undertecknade intyget, men hvartill E. nekade, dels emedan hän ej kunde igenkänna sin namnteckning och dels derför att den nu förevisade skriften var längre och renare, än den verkliga, som på yttre sidan blifvit något smutsig, emedan E. burit den i fickan. Dom. Tar E; någon annän handling, der han skrifvit sitt namn? 2. Nej. ar har ju skrifvit till sin hustru ? . Ja. Dom. Brukar E. skrifva med fjedereller stålpenna? E. Med stålpenna. Eriksson fick nu sitta ned vid dombordet och skrifva sitt namn, hvarefter han uppvisade sitt stilprof. Akl. Det synes att namnet å afskriften är väl efterapadt, dock torde vara nödvändigt, att Lindstedt och Pettersson åter blifva hörda hiirom. G. anmärker, att det är osanning att han gråtit under sitt första samtal med Strömbom, samt bestrider alldeles att det varit tal dem emellan om, att G. skulle stått i något förtroligare förbållande till flickan Sofia. Lund. Dom. Ja detta är. Strömboms vittnesmål. G. säger vidare att Strömbom sjelfmant erbjudit sig att resa till Liljeholmen för att under