Dagens Nyheter – 23 mars 1869, sida 1

blefve: misstänkt, icke gkulle bry:sig derom och tillsoch med; om: man hölle honom i fängelse någonctid,sskulle hån trösta sig, emedan hans unge vän för sådan händelse lofvat bereda honom en gorgfri ålderdom. Och, öfverbevisad :om: ätt ha hjelpt er på flykten, . dot kan! han, såsom sakerna nuäro ställda omöjligen bli. — Än ni då, min herre? Huru skall det gå för er? — Jag går långsamt gatan framåt, medan Di kör åt motsatt Håll. Sedan byter jag: om kläder i en öfvergifven stuga utanför staden och snart, det löfvar jag, skall en mig Mmycket--olik person Vara:på väg till Amerika. — Det är ännu en perso inblandad i denna sak, sade Ferrol. Den unge herre, som ni talatom. — Jag går i borgen för! att hån icke Töper den -aldra: minsta fara, svaråde kaptenen. Vi gjorde bäst uti att icke tala om honom. — Utan satt ha fullkomlig visshet i detta afseende, rörer jag mig icke ur stället,.. yttrade Ferrol. — Hvarför skall ni låta er uppehållas af en slik föreställnibg; när jag säger ercatt har är follkomligt säker? — -Jo; emedan det är af vida större vigt att hans nämn och ära intet lida, än attrjag lefver. — Och med dessaord vände ham sig: bort. ---Fåderl ropade Jametibedjande ton. — Men han svarade henne icke. — Nåväl, sade kapten Rede, så må jag välröja hemligheten. Här, min fröken, är ettbref till er, söm denifrågavärande herrn