Dagens Nyheter – 19 mars 1869, sida 2

unge Bartlett. Ilan hade sett föremålet för sin kärlek ådraga sig uppmärksamhet i en af hufvudstadens förnämsta kretsar, och huru stor beundran hån än byste för henne, fann han nu att den icke varit nog stor, eftersom de mest bortskämda iakttagare satt henne lika högt som han. Jenny, Jeannie, Janet, hans gamla lekkamrat, hade lyst som en stjerna vid en fest i London, samt smickrats och beundrats af alla dessa höga, hvilkas utbildade smak af dem sjelfva och andra berömdes. Kunde han väl under sådana förhållanden med någorlunda visshet antaga, att Han länge skulle bibehålla den första platsen i hennes ynnest? Och dock var deraf hans lycka helt och hålet beroende. Om ej herr Ferrol visat sig så kallsinnig mot honom, skulle hon redan kallåts hans fästmö. Det gick icke an att dröja vidare; han fick lof att smida medan jernet var varmt och, innan det blef för sent, försäkra sig om en ställning, som han hittills ansett det icke vara synnerligen svårt att intaga. Han sof knappt en timma, och då han vaknat, klädde han sig hastigt och begaf sig till hotellet, der Ferrol bodde med sin dotter. Han fann Ferrol allena. — God morgon, Hugh, sade denne. Ni gör mycket tidiga besök. — Och måhända är jag äfven ovälkommen? svarade Hugh. Men härmed må nu vara huru hom helst;