Dagens Nyheter – 19 mars 1869, sida 2

alla, meddelande dem ett eller annat yttrande af Janet, som han funnit pikant. Lord Trevil, sonen i huset, blef dödligt kär i den unga flickan. Men han var icke den ende, om hvilken detta skulle kunna sägas. Snart hörde man henne och hennes far omtalas öfverallt i de olika grupperna af konverserande; och derom hade hon sjelf icke den ringaste aning. — Så ypperligt klädd — är hon rik? — Jag vet icke. -— Jag undrar just hvilken familj hon tillhör. — Hon lärer vara dotter till Paul Ferrol, författaren. — Åh! verkligen! Man påstår, att han är mycket förmögen, fast han aldrig besöker någon menniska. — Ja, han bor i shire. — Jag har hört, att han aldrig kan glömma sin första hustrus död. — Ja, detsamma har också jag hört. — Hvem var hon? — Hon måtte ha varit en nolla. — Men hon blef ju mördad? — Det var väl derför han drog sig från verlden, Kanske man trodde, att han var mördaren? -— Bah! hur ni kan tala! — Ja, jag vet ingenting. Jag blott frågade. Är han här? — Ja, det var någon, somj sade det. — Nej, jag har hört, att han gått igen. — Och lemnat sin dotter qvar? Så besynnerligt! — Han är verkligen en högst besynnerlig man. — Jaså. Kanske han är tokig? — Visst icke. Detta var en By, alldeles obefogad beskyllning möt den stackars mannen. — Åh! jag vill ingalundå änklaga ho