Dagens Nyheter – 17 mars 1869, sida 2

Innan denna fråga föredrogs begärde statsrådet Carlsson ordet för att besvara den interpellation angående medicinska undervisningen. som hr Lithoer för. några dagar sedan framställde. Den af hr Lithner uppställda frågan rörde, som våra läsare torde erinra sig, orsakerna hvarför riksens ständers skrifvelse af den 16 maj 1863 med begäran, att Carolinska institutet måtte meddelas samma rätt att anställa de praktiska och teoretiska medicinska examina, som nu tillkommer endast de medicinska fakulteterna vid rikets universiteter, ännu icke föranledt till någon regeringens åtgärd. Statsrådet Carlssons framställning, som ej var så. litet sväfvande, kan sammanfattas i följande: regeringen hade velat samla erfarenhet, angående verkan af det nya ordnande af medicinska undervisningen, som blifvit åvägabragdt nyss före skrifvelsens aflåtande-tilltegeringen, och denna hade hyst fruktan för den ökade kostnad, genom inrättande af nya lärostolar m. m., som Carolinska institutets likställighet med de medicinska fakulteterna skola medföra. Hr Zsthner gendref statsrådet Carlsons yttrande och anmärkte, för det första, att Carolinska institutet nu är så pass gammalt, ats regeringen väl haft tillfälle att bilda sitt omdöme om institutet, och för det andra, att institutet har 19 ordinarie lärare, deribland 8. ord. professorer och 3 extra ord. professorer, hvarför inrättandet af några nya lärostolar der måste anses så mycket mer öfverflödigt, som ingendera med. fakult. vid universiteterna har så många lärare. Häri instämde hrr Key: och Siljeström, anmärkande att stora lärarekrafter vid Carolinska institutet gå obegagnade och att tiden nu vore inne att dessa krafter blifva den medicinska undervisningen i fullt mått tillgodogjorda. Sedan några och tretio talare uppträdt med längre eller kortare anföranden och efter demjen slags öppen votering egde rum, hvarigenom inalles 62 ledamöter af kammaren tillkännagåfvo sin ställning till frågan, skreds till votering, som utföll med 64 röster för den föreslagna grundlagsändringen och 98 röster deremot, hvarigenom förslaget äfven vid denna riksdag fallit och reformen blivit uppskjuten minst 4 år. 12 ledamöter anmälde reservation. Etter voteringen frågade talmannen. om sammanträdet skulle fortsättas, men fick. ett skallande nej till svar. Diskussionen om de föreslagna, här ofvan antydda, grundlagsförändringar började kl.. 74 och fortgick till kl. 1 i dag på f. m. Bankoutskottet har, i den 15 dennes afgifvet utlåtande n:o 6, tillstyrkt hr J. Weners motion om mottagande i riksbanken af enskilda bankers sedlar. Hr von Schwerin samt hrr Ekenman, Mannerskantz och Agardh hafva hiäremot reserverat sig. Lagutskottet har samna dag, uti utlåtandet n:o 10, afstyrkt en af hr AA. von Proschwitz väckt motion om ändring i gällande föreskrifter rörande vilkoren för rättighet till grustägt å annans egor; samt uti utlåtande n:o 11, med anledning af två af hrr M. Svensson oeh J. Andersson vickta motioner, hemställt att riksdagen ville hos k. im:t anhälla om utarbetande samt framliggande för riksdagen af förslag till sådana förändrade stadganden, angående deltagande i byggnad och underhåll af tingshus och häradsfängelse, att dessa åligganden blifva för medlemmaärne ät tingslagen, efter billiga grunder, gemensammå. Hrr Faxe, J. O. Mörner och Bergström hafva låtit anteckna, att de ej öfvervarit detta ärendes behandling hos utskottet.