Aa a LUUNIngens vyla alla dagar Kl. md v. lj. Stora varfvet. Under detta år förbygges å br W. Lindbergs mekaniska verkstad å Stora varfvet ångfartyget Chapman och ändras till propellerbåt; den erhåller två bränslebesparande 60 histars maskiner med två pro eller; ånfartyget Daniel förbyggges samt erhåller ny 50 hästars maskin; nya hjulhus och hyttor till ångfartyget Sten Sture och insättning af Morgans hjul; 27 ångpannor undergå reparation; under byggnad äro en propellerångbåt af jern med 30 hästars maskin för Waxholms ångfartygsbolag, en ny bränslehesparande 80 hiistars maskin och panna, en lustångskonert; hvarjemte 22 ångfartyg och 3 segelfartyg undergå större och mindre reparationer. Försåldt ångfartyg. Ångfartyget eWestergöthland har i dagarna försålts till rederi i Göteborg för 12,000 rdr. Teater. . Red. har mottagit följande skrifvelse från hr Frans Hodell: Hr Redaktör! Utomordentligt tacksam för den uppmuntran, ni i dagens nummer af er ärade tidning skinker mig för mitt anspråkslösa arbete: Teaterlif, som för närvarande uppföres å Södra teatern, hoppas jag dock ni ej upptager illa, att jag offentligen vågar inlägga en liten protest mot ett par af era yttranden. Ni säger bland annat: Taflor upprullas ur lifvet vid en landsortsteater; de äro icke egnade att framkalla aktning och sympatier för hvarken skådespelare-konsten eller dess idkare; man kommer på den tanken att, hvad teatern än må vara, icke är den en god skola för sujetterna. Hiraf vill synas, som skulle jag med mitt arbete haft för afsigt att nedsitta det yrke, jag sjelf valt och följaktligen göra mig skyldig till ett smutskastande, som ir allt utom hederligt. Så har dock alls icke varit meningen med min pjes, utan tvärtom, har jag med min ringa förmåga velat verka för skådespelarekonstens höjande, såväl inför dess utöfvares som publikens ögon. Jag har allt för mycken aktning både för mig sjelf och teatern såsom konstanstalt, och ehuru jag sjelf är en svag framstillare af sceniska skapelser, ilskar jag skådespelarekonsten så af hela min sjil, att jag på inga vilkor skulle vilja sätta densamma i vanrykte. TLikvisst hade jag hoppats att hrr recensenter, lika väl som jag, skulle känna till att inom teaterlifvet i allmänhet verkligen finns så mycket ogriis, att en liten rensning ingalunda kunde skada; och i lustspelet Teaterlif har jag just framdragit åtskilliga sanningar, som, enligt mitt förmenande, icke det ringaste nedsiitta skådespelarekonstens rätta idkare, utan i stillet, så godt min trubbiga penna förmått, visa huruledes teatern bör och icke bör betraktas. Vidare yttrar ni, hr redaktör, på tal om styckets fjerde akt, hvilken spelar på en hofteater i ett litet furstendöme, att der tillgår alldeles som förhållandet inom de hirvarande kungliga teaträrnes styrelse brukar skildras i Fäderneslandet och Söndags-Nisse. Hvarför icke vara uppriktig och tillägga: samt Dagens Nyheter och hela den rättinkande delen af pressen? Om hofmarskalken och teaterdirektören hr Edholm finner sig träffad af denna akt kinner jag ej. Teatern är en spegel heter det, och på Södra teaterns ridå står måladt: Castigat ridendv mores. Min mening med framstiällandet af generalen och direktören Donner-Wetter har dock alls cke varit att stöta någon enskild person för hufvudet, utan. har jag blott. i allmänhet velat lägga dagen det opassande uti att sånggudinnornas empel inriittas till gardeskaserner och att män som icke hafva det ringaste begrepp om scenen och dess fordringar, ställas i spetsen för hoftearar, de må nu ligga i konungariket Sverige eller hertigdömet Ritsch-ratsch-fi-li-bom-bom-bom, utt sådant ärligt uttaladt ogillande, är bestämdt mycket mera på sin plats än hr Liss Olof Larssons med fleres försök att nedpruta statsanslaget till ett institut, som, med en sakkunnig person såsom chef, ovilkarligen kan och bör vara en bildningsanstalt af första rangen. Med största huögaktning, Frans Hodell. Vi tro gerna att den värderade författaren cko sjelf förutsett att hans taflor ur teaterifvet skulle ingifva en så ofördelaktig föreställing om skådespelarekonstons idkare, som