allt ifrån den stund, de af samvetslösa agenters förespeglingar om den lycksalighet, som väntar dem i landet på andra sidan bafvet till dess dö stå? redlöså i det främmande landet. : ! Talaren såg dock emigrationen från helt avonan och större, man kunde säga ideel, synpunkt, i det han fästade synnerlig vigt på den åtminstone moraliska vinst Sverige skulle i framtiden tillskyndas derigenom, att en svensk nationalitet finge fast fot på den nordamerikanska kontinenten, der svensk kultur och svenskt språk bibehöllog oblandade. Afsigten med motionen hade varit, att få agenter anställda i Amerika för att hjelpa svenska emigranter att komma till den trakt, som för dem vore bäst passande och gom passade bäst för att få en svensk nationalitet till stånd. Hr Per Nilsson i Espö hade funnit det Jånga föredraget intressant, men tyckte att det skulle-ha varit mera på sin plats vid en offentlig. föreläsning. Han ville ej lägga något hinder för den fria flyttningen, men ville lika litet bidraga till att all babylonisk förbistringuppstode i Amerika, hvarför han ville bifalla utskottets utlåtande. Hr Sijeström anmärkte, att den obekantskap med amerikanska förhållanden motionären förutsatt af honom sjelf blifvit på ett lysande sätt vederlagd, då han visat sig vara noggrannt hemmastadd i Amerika. Detta stora land kan ej anses vara okändt i Sverige, emigrationsströmmen, om i afseende på klimatiska förbållanden jemförda med våra, tagit en riktig väg, och man får lika litet antaga att det ligger öppet att intagas af den förstkommande. Det är ett ordnadt samhälle och i betraktande deraf måste det anses för en olycka att, såsom tyskarne försökt, der bilda en stat i staten, hvilket ej kan få länge fortgå. Hr Jöns Pährsson, som äfven funnit motionärens rågra få ord för många, påstod att orsaken till emigrationen ej är att söka uti hvad man hoppas att vinna der bortom hafvet utan uti hvad man saknar här hemma. Det skulle mera gladt-tal., om motionären fästat mindre vigt vid nationalitets-, men mer vid personlighets-principen; det bästa medlet att förekomma emigrationen vore detta äfvensom att gifva kapitalet dess rätta plats, så att det blifver arbetets tjenare och icke dess herre. Hr Keij yrkade bitall tfil utskottets förslag med tillägg, att det varit mycket bättre om motionären hållit sitt töredrag i sällskapet Idun eller för folkhögskolefonden, än att dermed upptaga Andra kammaren. Hrr Hedlund och Gripenstedt togo motionärens försvar i afseende på föredraget, emedan frågan var af stor vigt, men: kunde dock ej gilla hvad han föreslagit och staunade kammaren vid hvad utskottet hemstä!lt. Hr Hedlunds af statsutskottet afstyrkta, motion om 3000 rdrs anslag till statistiska centra!byrån för att samla uppgifter om den ecklesiastika egendömen i.Sverige och derom afgifva berättelse, föranledde en stunds öfverläggning, dervid hrr Otterström och Alströmer af sparsamhetsskäl yrkade afslag å motionen, men hrr Siljeström, Ola Jönsson m. fl. bifall till densamma. Utskottets afstyrkande godkärdes med den knappa majoriteten af 85 röster mot 79, uo1agov tU EKONOMiska. KArteverkKet, CuL gammalt tvisteämne inom Andra kammaren, gaf äfven i går pulodning tiil åtskilliga meningsutbyten. Utskottet hade nedsatt anslaget från 60,000 till 40;000:rådr. Al!a försök att -få utskottets förslag antaget strandade; man ville uödvändigt ha dessa kartor, som voro enda grunden för en tiilförlitlig statistik och man: beviljade det förra anslaget, likväl -förstefter votering, som utföll med 78 röster mot 77, hvadan det emellertid visade sig att öfvertygelsen om dessa kartors nytta och nödvändighet blifvit något robbad sedan förra: riksdagen. I anledning af gjorda anmärkningar öfver att chefen för detta karteverk tillika innehar öfveringeniörstjensten ilandtmäterikontoret förklarade statsrådet Adlercreutz att detta arrangement endast är tillfälligt och skall ändras. Gårdagens aftonsammanträden. FÖRSTA KAMMAREN fortsatte och afslutade föredragningen af den återstående delen af femte hufvudtiteln. Hvad utskottet angående den föreslagit bifölls till största delen uten diskussion. Till rikets ekonomiska karteverk hade utskottet i sjette punkten af sitt utlåtande angående sjette hufvudtiteln tillstyrkt ett extra anslag af 40,000 rdr eller 20,000 rdr mindre än hvad k. m:t för detta ändamål äskat. Punkten blef efter en kort men liflig diskussion,