Dagens Nyheter – 10 mars 1869, sida 1

bjudet, men på 1600-talet skedde det i stor skala. På så sätt har den dagsverks-kyldighet, som åboen var enligt gammal lag skyldig till kronan, öfveargått till frä!emän och åboarne blifvit frälsebönder (i stället för kronooch skattebönder); men gerom kongl. re olutionen af den 3 jan. 1683 stadgas, att denna dazsverksskyldighet blott skal bestå uti 412 drängeoch 6 ökedagsverken, att prosteras, när husbonden det bäst behöfver och för bonden icke fölle olidligt (se Thurgrens Handb. i Kam.-Lag. sid. 242!). Under dåen s k. frihetstiden, då adeln satt vid styret, ålades, gercm kongl. res. af d. 17 sept. 1723, frälsebönderna att göra sina dagsverken, när frälsemannen det påfordrade. Möjligen bar detta påbud törledt frälsemännen i Skåne att tro sig hafva rätt pålägga så många dagzverken de ville och som den stackars bonden förmådde med knapp nöd utgöra. Redan på 1600-talet klagade allmogen i följande ordalag öfver sitt förtryck: När Koorgl. Maj:t benådat någon, för ådagslagd förtjenst, en gård ciler flere under frälset, eller dem för penningar upplåtit, så tillvälla de sig skattebondens rättighet, plåga bonden med osedvanliga utlagor och bjuda till att drifva bönderna af hemmanen och ifrån deras bördsrätt. Och en annan gång: Hurusom dem Odrägliga dagsverken gamt ovanliga skatter och utiagor, utöfrer det, som de förut till kronan betalte, påbördas och förökas, jemväl ock med annan last och tunga besväras, allt till den ända, som de befara, att de sin skattebörd och rättighet må gå qvitte och till frälsemannen upplåta?. Till dessa klagomållyssnade regeriogen så till vida, ätt 1682 en kongl. förordv. stadgade, hvad angår skattefrälsehemman i Skåne, att eburn åboarne till dem ega arfsrätt, så bafva de likväl. medan de Jydde under Danmark och innan Skåre eröfrades at Sverige, haft sina husbönder, til hvilka de voro skyldige att betala busbondehåll vid hemmanets tillträde samt årliga ländtgillen, och att dessutom betjena med äckor ock dagsverken, alldeles Eka om andra frälsebörd ar, hvadan alltså af bönderna skölle uteöras af hvarje helt hemman 12 drävgeoch 6 ökedagsverken om året. I Malmö Recess af år 1662 stadgades, att den skånska ålela skulle tå behålla de privilegier, sor de af ålder niatit hafva. så vida do anta strida: mot Sveriges lag och stadgar, dess välfärd och intresset. Mea mot Sveriges lag och dess välfärd skule strida, om adeln fisge pålägga sina utderhafvande god:börder en olidelig dagsverksskyldighet, som skulle drifva folket till tiggarstafven eller till utvandring från födernejorden. Hvad vi ru här ofvan vidrört avgår hnfvudsakligen de frälsegods, som tillförene tillhört krosan, hvilken ej kuonat förläna åt adeln större rättighet öfver åboarae, än kronån sjelf egde. SS Nu återstår att bevisa, det många, on ej alla, mavarands frälsegods i Skåne rätteligen utgöras antingen af sådans bortgifaa kronogods, oller ock s8f skattehemman, på hvilka alla åborätten tillkommer brukarne. (Forts.)