Dagens Nyheter – 6 mars 1869, sida 1

min lilla Janet! Se, mitt bårn, Vagnen der vid trappan, detta ekipage, som skall lösrycka mig från mitt hem och föra mig inom ett fängelses dystra murar... kort sagdt Janet, det är... det är... en kabriolett . au revoir, Jeannie! Farväl, min kära; goda Elinor!... Ferrol steg in i vagnen och antog, så snart han var ibland främmande, den likgiltiga, kalla värdighet, som var honom egen. Men när vagnen rullåde öfver en nyanlagd bro eller på en makadamiserad väg, gnolade han för sig sjelf de vilda tonerna af finalen till en opera eller citerade raderna om kommendantens död i Byrons Don Juan. . Nära invid Bewdy uppehölls vagnen. ett ögonblick af en betjent med ett bref från lord Ewyas till Ferrol. — Käre Ferrol, skref han, jag hoppas att vara hos polismästaren samtidigt med er. Begagna er af mig, jag bönfaller derom! Man skall naturligtvis fordra, att ni ställer borgen för att få vistas på fri fot, och kom ihog, att jag är den första att tillbjuda min tjenst i detta fall. Eder-tacksamme Ewyas. En stund derefter stack herr Amyas Rufford sitt hufvud in genom vagnsfönstret och tryckte Ferrols händer. — Ett dussin vänner vänta på er, för att visa sin Vänskap och högaktning, sade han; men jag måste rida er till mötes, för att erbjuda PAUL FERROL. 13.