ERSATTS TATE Bref från Skåne. (Forts. fr. r:r 1271) Vid Trollcholm hafva arrendatorerna ej visat tecken till ohörsambet och flera af dem hafva erhållit redsättning å förra årets arrende, men livilken nedsättnivg hvarken blifvit jomnt eller rättvist fördelad: och hvilket sannolikt berott å förvaltarens godtycke. Och oaktadt Troleholm3 bönder bafva det bättre än vid måaga andra herregårdar, så hafva de dock erhållit vissa inskräskningar, utom det att arrendet, bär som allestädes, böjes vid hvarje ry srrendetid. De till danna egendom lydande skogsoemman, hvilkas förnämsta fördel bestått i ladugårdsskötsel, i följd af goda ängar och betesmarker, hafva lidit betydligt derigerom att man dels fråntagit dem betesmark, som förvandlats till s k. planterhagar, och dels inskränktderas höskörd genom attå ängsmarken till hvarje hemman utstaka stora lokaler, der ingen höskörd får företagas. Trollebolms torpare och hu män, helst på slättbygden, äro deremot till stor del så utfattige att de hvarken hafva något ett äta eller beså sin jord med. Arrendatorn af sjelfva säteriet, hr Gadd, hvilken har att tillgodonjuta alla torpares dagsverken och körslor, har under sistlidne års lopp måst på egen kost föda alla dagsverkare samt äfven till dagsverken taga deras hustrur och barn samt föda dessa, på det att de ej måtte svälta alltför mycket.) Allt detta är sannolikt obekant för ställets egare, som är bosatt långt derifrån och som härom troligen icke med fall sanningsenlighet blir undetrrättsd, Vid Trollenäsg, der bönderna under hbofverisystemet för 30 år sedan voro alldeles utfattige och utarmade, äro de nu såsom arrendatorer rästan allmänt välmående och vid få hesregirdar har man så många donationer till gamla tjenare eller visar sig så frikostig mot de fattige som här. Ellioge bönder, äfvenledes arrendatorer, stå sig i allmänhet godt, utom i den lilla. byn Kastberga, der också jäsving och missnöje yppat sig. Ingen af dessa tvenne gårdar har förvandlat rågra byar till plattgårdar. Krutstorp är den enda herregård i vestra Skåne, der hofveri till: en del: ännu existerar, och derför äro .så väl dess landtbörder som torpare och busmän utarmade och irätt dålig belägenhet. Darstädes är äfvenledas inspektoren ordförande i socknens (Kågeröds) kommunalstyrelse !och således den som styrer det helg, ty socknen består af idel frälsebönder. Ett bövis på den hårdhet söm råder derstädes är, bland annat, att afskedade gamla tjenare och handtverkare ej erhålla någon donation eller något underhåll från gården, utan instufvas på siv böjd i någon aflägsen koja och få söka sin tillflykt hos fattigvården. Under början af sistlidne sommar upptäckte man, att cn statdrärgs hustra med späda barn omkring sig på en kylig dag eldat i kakelugnen. Gevast utsändes en muraro-att nedrifva och igermura alla kskelugnar i stathusen, och detta vid en gård med så rik till-! gång på bränsle att tjogtals la:s af ris och: grenar årligen nedruttna i de vidsträckta sko-; ;garna. På detta sätt värdas de underhafvande på Tycho Brahes fordna fädernehem, som ännu är försedt med ett vidsträckt gods. Då nu Tullberg ej kunnat skaffa bönderna. arfsrätt eller skatteköp till de af dem ber bodda hemman, hvartill kanhärda alla eller åtmiastone de flesta torde saknat rätt eller åtminstone icke kunnat bevisa sin rätt, så hafva många af hans anhängare blifvit haärs fiender och uppträda mot bocom :med bitterHet, såsom det visade sig med bönder ifrån Barsebäck vid det fyligen bållna tinget i Kjeflinge. Men bland hela Skånes allmoge, icke minst bland kronobönderna, råder en allmän förbittring öfver T:s samt hans skrifvares häktsnde och behardling, hvilket senare anses såsom ett groft barbari blånd ett fritt folk och i ett kosstitationelt tänd, der alla böra vara lika inför l2gea öch der våld eller mannamån icke böra ifrågakomma. Den som lefver och vistas biard folket känner detta vida bättre än åtskilliga skånska tidningar, hvilka stundom prata-i vädret, hvilket synes af deras rökverk förhr Larcen, frälseinspektoren och de Rönvekolmsbönders herre och mästare. Om somliga skånska blad, såsom det vill synas, anse T. såsom enda orsaken till böndernas opposition mot herremännen, så borde samma blad äfven erkänna att denne T. gjort vår provins och hela samtiden en stor tjenst dermed, att Skånes hofverioch frälse-förtryck med ella dess vedervärdigheter kommit i degen, hvilket icke annars hade skett, ej ens genom den skånska, i den vägen förut alldeles okunniga tidtingspressen. 2 0 nn ee ee —— OO — ———-—