Dagens Nyheter – 2 mars 1869, sida 1

i stället att berätta om allt, säker på at! bli hörd med intresse. Men hon bedrog sig. Barnpigan vaknade och blef mycke ond, då hon såg att klockan ej var mer än att hon kunde få vända sig och somna igen. Hon uttalade derför kort och godt men ganska tydligt sina .åsigter om den barnsliga kärleken: — Ni är en enfaldig flicka, fröken Ferrol, det är ni, som på detta sätt nattetid traskar omkring i huset. Ni gör er sjelf obehaglig, kan ni väl förstå, genom att på detta sätt ränna efter pappa ja, det gör ni. Kan han inte sofva eller vaka, utan att ni skall väcka hela huset? Var så god och tag af er strumporna igen, fröken, och lägg er; ni får inte smör till frukosten i dag, nej, vid Gud, ni det får! Straffpredikan var ej slut, förrän Janet hade dragit täcket öfver hufvudet. Fru Bartlett kom ej tillbaka förrän koleran helt och hållet upphört och luften blifvit sval; hon anlände till Parken samtidigt med den första frostnatten. IHon hade stark böjelse för att föra ett glad och lustigt lif och ville nu med en fest fira sin återkomst till hemmet och dermed viss sin glädje öfver att farsoten upphört. Mer hon var ömtålig för skenet, och fruktade att hennes rykte som bedröfvad enka skulle få någon fläck, om ett muntert lif åter började på Parken. Hon skyndade till Tornet, för att rådgöra med Ferrol härom.— Det PAUL FERBOL, 9.