ros tidningens huivudredaktör och ansvarige utgi i en springa. Bomber och granater!4 ropar artilleristen. Herre Jesses!:; säger Landgren. Om jag bara vore hemma! säger n:o 3. Och så kila de hem igen, utan att ens säga koas till Eskil. Det var de framlagda vapnen, som skrämt dem, N Klockan 4 på morgonen går: bonden Thomas Larsson ut och varseblir att buset var omringadt med folk, och då Eskils bror kort derefter gick ut och yek båkom ett hörn, ropades till honom: kom icke hit, ty då skjuter jag, för jag är. vakt. — Eskil fanns i huset och det var omgifvet af vakt; mer hvem som presenterat sig. för att utföra bhäktningsordern, vet jag icke, oaktadt jag med min utomordentlige polistalang: borde kunna taga reda på en sådan småsak. En af Eskils kamrater, en. glad, själ ..sköt af sitt gevär. — i luften Sedermera afskötos alla gevärenJag tror att det var-fem, men de tre: klickade, Dagen grydde. : Kl. slog nio, utan att någon förändring i situationen visade sig. Grupper af folk syntes på afstånd, meningen närmade sig det farliga stället... En, extra postexpeditör bärstädes (f, d. stationsinspektor på en bibana) var mindre kruka än de andra,ty han reste till stället, beväpnad med.en dubbelpistol och åtföljd af två. personer. Han kom till Kärrstorp (ställets namn) kl. 1,,10 och frågade om han kände få tala med Eskil! Ja det kan godt gå för sig: Säsom gisslan, aflemnade han; pistolen. Hr Colliander vistades sedan bland banditerna hela dagen ända till kl. omkring 2, och blef vävligt bemött Hade, herra bara en häktningsorder, skulle jag gerna gå med, sade Eskil; men inte kan jag låta ta mig på lösa ord. Eskil lofvade dock att dagen derpå infinna sig .hos. myndigheterna; och, de värvaranda bönderna ville gå i borgen för detta. Man var till och med i färd med, att skrifva en förbindelse, då en, ny: person, infann sig på stället, nemligen; en inspektor L. H. Ekström. Denne uppträdde något osftivara än postexpeditören Colliander, och Eskil följde med. Detta var det förfärliga nppror, hvarom rapport ingick till konungens Bofallsingshat. vande. Det skulle våra rätt röligt att känna hvem som afgifvit den dårhusmessiga räpporten, som föranledde detta äkta Don Quixotiska tåg till Kärrstorp, som endast hade en stackars sjuk flicka till besättving. Om någonsin en strid möt en väderqvarn egt rum, så var det här. ; När extratåget med 110 man utvalde krigare och 60. hästar anlände, stod Eskil på perrongen, beskedlig, som ett lam. : Han är en liten spenslig person, som iecke-super bränvin och har ett godt rykte om.sig såsom bondadvokat. Han har vunnit flera rättegångar, under det Tullberg aldrig lärer vunnit någon. Fskil och hans tvenne syskona ega hvar sin åttondedel i Stockhahnsgården, . Perstorps socken. Ena f. d. länsman Ljungberg tog Eskil i förvar och försedde honom med ett par stora fotbojor, alldeles. som man gjorde med Tallberg i Helsingborg. Sedan Eskil blifvit arresterad tågade landssekreteraren, en stadsfiskal Köster och 6 poliser ifrån Malmö, eskorterade af den tappra krigsstyrkan, till det en fjerdedels mil från Stehag belägna. Kärrstorp. Här visiterades, och man upptäckte en kista papper, som medtogs, Trenne karlar, Johannes Andersson, Bengt Larsson (Eskils bror) och Måns Jönsson -arresterades.Den sednare frigafs efter hållet förhör. För hvad voro nu dessa arresterade? Det visste man knapt, men likväl blefeo Eskil och ban: bror samt Johannes Andersson sammankedjade såsom grofva brottslingar... Hvad ondt Eskil gjort, det får rättegången utvisa. .Johannes Andersson har vid ting passerat såsom Tullbergs ombud; Bengt Larsson är allmänt