Dagens Nyheter – 23 februari 1869, sida 1

och skulle ha gjort hvar och en olycklig, som egt mindre kraft och karakterstyrka än hennes man: Men han undvek med fit hvarje anledning till tvist och vidmakthöll med henne ett passande, till och med ett vänskapligt umgänge, som öfverensstämde med deras ställning till hvarandra. En för det yttre skenet mera känslig man skulle naturligtvis ha ansett för en pligt att besöka det rum, der hans hustru stod på bår; men Ferrol var fullkomligt likgiltig, för hvad man i detta eller andra afseenden sade om honom. . Det väckte derföre icke ringa förundran, när man var sysselsatt med de sista anordningarna vid svepningen, att han inträdde i rummet och närmade sig båren. — Min hustru, sade han, har efterlemnat några förordnanden, hvilka jag är sysgelsatt med att fullgöra, — och med dessa ord lade han på liket ett litet paket, som han hållit i handen. Derefter drog han duken från ansigtet, hvilket han ej sett sedan den dagen, då mordet begicks. Det var omgifvet af tyll och så omsorgsfullt utstyrdt som möjligt; men efter så många dagars förlopp och en så våldsam död såg det dock helt annorlunda ut, än hans unga hustrus Vackra ansigte, hennes af helsa strålande drag. Han sade ej ett ord, rörde ej en muskel, men stirrade länge och oafvändt på de bleka och stelnade dragen PAUL FERROL 3.