Dagens Nyheter – 20 februari 1869, sida 2

Horrespondens från Arvika. Afven i vår ort förnimmes emigrantkoliektörernas bemödanden för ingångna året, att draga kunder till sig. Ej blott från Göteborg utan äfvenledes från Kristiania sökes med ifver agenter för ändamålet. Man synesbereda sig på rika notvarp: Enligt min åsigt äro de, af flere tidringar förutsatta, bevekelsegrucderna till den betänkligt stegrade utvandriogslusten temligea hårdragna; man vill nemligen deruti se uttryck af missnöje med lagar och beskattvivgssätt m. m. Det finnes dock troligtvis lika litet poetisk ingrediens i dennå folkrörelse som hos de svärmar af bonddrängar, hvilka rusa tilljernvägs anläggningarna för att vinna en högre dayspenning än i hemorten. Samma drift är det, som för dalkarlen och kullan till åtskilliga trakter i riket, der de, dels med arbete, dels med handel söka större förtjenster. Det är föröfrigt en känd sak, att detisvenska folklyonet finnes, jemte des: flegma, en viss dragning åt det äfventyrliga, ett slags reminiscens af vikingasinnet. Svenska arbetaren är icke bortskämd af: kostlig spis i allmänhet och den armare delen deraf har här, liksom öfverallt, svårt att tillfredsställa t. o. m. de anspråkslösare behof: ven ifråga om lifsuppehälle. Man må då icke förundra sig öfver att de retaude berättelserva om Amerikas ymniga och goda mat i ganska betydlig mån göra sitt till attlocka till utvandring, alldra helst då man ingiivits förhoppnirgar att, på köpet, kunsa göra rätt vackra besparingar, Hvarför då sätta politikens stämpel på dessa emigrationer!