Dagens Nyheter – 18 februari 1869, sida 3

TOTT GALET MUTTER BEE TD SM belamrade med det WIFE nikeskrifrare berättar följande sednaste opirameskeraden, som, icke är så alldeles sann, dock har den förtjensten att vara bra hopsatt. En af bufvudstadeus mest omtyckta aktörer har en litea u:.g, söt och lifi.g fra. Dagarue före operamaskeiad n frågads tan henne, såsom det anstår hva-jom och esom vVäuppfostrad äkta mas, om bon ej ville gå dit, men — märkvärdigt nog — d-ruill hade Theresa isgea lust alls. (T.sere:a kalla vi den älskvärda frun; cljest heter hun någonting annat.) Nåväl — den stora dagea kom. Mannar, som var ledig från teatern, hade bjadet bem spelfrämmande. Två ram skiljde sällskapot från sängkammaren, wen icke förty bad verden sitt sällskap genast vid inträdandet v-ra m;cket tysta, emedan Theresa låg i den förfärligaste hufvudvörk. Nå ja — dervid var ingenting att göra! Man drog sin spaicr tills lårgt ia på näten. Värdea gick iblaud på tå in i -ängkammarea. för att efterhöra sin frus tillstånd, men straxt efter nio tycktes hon bafva fallit i en djap slnmmer, och det var ju myc: et bral På cperamaskeraden var ailting ljus, musik, glädje och stoj. Man hade just börjat en fransäs då en a nan aktör i sin moiti — en liten förtjusande sotare med Jjasa, böljande leckar — tyckte sig spåra en öfverraskande liktet med fru Theresa. Hau frågade på måfå bur sancen mådde — cch se! — den sköna lade fingret på munuen och kotade honom skalkakugt. Helt förtjust öfver att halva gissat rätt frågade ia. om han vågade inbjuda hence till en sopå i foyern med några bekanta he:rar, hvariill fra Theresa genast jakade och bad hoxsom vänta sig vid förta kulissen till nöger om en qvart, hvarefter hon gick in i dama-toalet:en. Efter en qvarts förlopp träffades den omtalade herrn och den lilla sotaren med de Jjasa lockarne, och supgen tog sin början. Skratt, skämt och qvicka infall blixtrade om hvarandra som vid ett fyrverkeri, herrarne voro i sjunde himlen och champagven strö:nmade i floder. Ävdiligen, efter många böner, biföll den sköna sina beundrares enträgna anhållan att demaskera sig — och döm omderas fasa och förskräckelse då de, istället för fru Theresas lilla förtjusandas ansigte, sågo ert gammalt fult skråpuksansigte, tillhörigt en af Stockholms lägsta demi-mondes damer. Deuna obehagliga känsla minskades ingalunda deraf, att garconen presenterade herrarne en liten räkning för supten på 140 rdr. Fra Theresa bade nemligen haft den elakheten, att i toaletten föreslå en der sig upper hållande mack af samma längd och kostym att utbyta sin svarta lockperuk mot ea dito ljas, samt utan svårighet förmått henne ati hernes ställo infinna sig på den utsaita mötesplatsen, Genast derefter for fron hem med den famitj, i hvars sällskap hor bevistat maskeraden, smög sig på tå in i sängkammareh och borttog ur sängen den stora påklädda — docka, som under hennes frånvaro representerat henne sjelf i mannens ögon. Dagen derpå skrattade båda rätt bjertligt åt hele maskerad tillställvingen! Madam Bassmussen, mor till grefvinnan Danner, afled för kort tid-sedan i Köpenhämn, och erhöll af sin dotter en pompös begrafning. Den nu aflidna var för flere år sedan stiderska vid k. teatern och i denna blygsamma samhillsställning blef hon mor till den dotter, som, efter många skiftande öden, skulle sluta som linsgrefvinna och en konungs gemål. På sin ålderdom bodde hon trefligt och sorgfritt i ett litet hus, som hennes dotter skiinkt henne, och der denna, med prisvärd glömska af den hårda behandling, som hon i barndomen af sin moder fick röna, regelbundet-hvarje dag aflade besök eller tillbragte några timmar på aftonen. Härt besvär. En bonde, som förlorat sin Kust, sågs ifrigt sysselsatt med att skotta igen grafven. Du arbetar och gör dig mycket besvär, sade en af hans grannar till honom. ACK! ja, det är ett så kärt besvir, sade bonden med tårarne i ögonen. Fröken E. debuterade: Följande morgon samtalar fröken H. — hennes rival om publikens gunst — med en viininna. Väninnan: Nå, hvad siger du om E:s uppträdande? : Rivalen: Hon har talang, hon förer sig icke illa; jag tror till och med. . . förlåt att jag nyser (athssschom !) . .. jag tror till och med att hon är intelligent (athssschom !) men Gud! hvad hon är kall! Hon är ju som en isbit... Sannerligen tror jag inte, att det är henne jag har att tacka för att jag fått snufva (Athsss!...). Breflåda. Prenumeranter. i Småland behagade gifva sig till tåls till dess-att riksdagen kommer i gång, hvilket ännu ej skett. Knappt några betänkanden från utskotten äro änni inkomna ånnat än med fterlemnande af till oriktigt utskott remitterade motioner. (Em RET ra Ra rr AA er a rn Ra na a nn