Dagens Nyheter – 18 februari 1869, sida 2

M. tagit en berömlig del. Den som deltagit i ett sådant samqväm och förnummit hvilken vacker fosterländsk stämning der var rådande, den hyser i sanning ingen froktan för sbobdregemente, yttrar Götsborgs Handelstidvings riksdagskorrespondent från Stockholm. Öifverste Mattsson vistar f. n. i Örebro. Föremingen för nordisk konst har anordnat ny expositioni sin lokali Berns i hos vid Berzelii park, och hålles densamma öppen aila dagar kl. 12-—2 på dagen. Ei stadsläkare I Strengnäs är medocind licertiston S Hallström ut:eåd. Jernvägstrafiken. Nerikes Allehanda har gjort ett uförligare utdrag af ; trafikstyrelsens årsberättelso för år 1867. Vi i i I i j i i I meddela derur följa: de uppgifter: Byggnadskostnaden har u:gjort tills. 387,s millioner rdr, deraf 822 millioner anslagna af riksdagen och 5,1 mill. tagna af trafikinkomsten. Byggnad:kostnaden har omvex!at från 1,458,130 rdr pr mil, som Stockholm—Gnesta-liuien kostat, till blott 574,000 rdr pr mil för livien Jönköping— Faiköpiss, som varit dsn billigaste. Till Riksgäldskontoret atiemnada trafikmedel uppglugo vid 1867 års slat till 1,0 mill.over rdr. Afkastningea vppgick uzn:er år 1867 till 2,ss procest af anläggniag kostnaden, mn tar på särsk:la delar af jernvägsaätes va iv mycket olika, så at: t. ex. linen Göteborg —Falköping gaf 5, proc. men Jönköping—Elmhult cudas: 0,9 proc, och banstyckes Arsvika— Norge pick med 1,3 procents föriust. B:uttoickomsten pr ba. mil var omkring 62,000 rdr Braisine kalas i våra dagar en sorts jernvägsvagpar, som hastigt framdrifvas med handkraft. Ordet stafvas vanligen dressin, eller sf dem, som vilja låta på kina större lärdom, dressine, draissine, dreissine 0. s. v. Af et dussin bildade jeravägstienstemän, hvilka vi (säger Nerikos Allhanda) för rågra år sedaa sporda om härled ingen af detta så ol:ka stafvade ord, hviiket sj återfanns i vaniiga franska elr slska oriböcker, visste i.gen att gifvå basked om skälet till det stafnisgssätt, som begagnad; af dem, hvilka ansågo skrif ättet dressia alltför simpelt. Nu sågo vi berättar tidvingen vidare, här: omdagen i Falu tidning och sedermera i Dagligt Allehanda m. fl blad, att en af de mycket omtalade tvåhjaliga trampvagnarne fvelocipedes) fanns tillverkad här i Sverige vid Bergsunds verkstad redan 1821. Ba lter efterforskning i axedsing af denna uppgledde oss till den upptäckt, att ifrågavar:nds gamia svenska tramnvagn, nåsot enklara än de nuvarande, också var af frousk börd och kallades draisine. Den fiones redan år 1818 aftecknad och beskrifven i första årgången af Konstoch Nyhet:magasin. — Beskrifningen lyder, med bibehållande af 1818 års stafnigssätt, sålunda: Bland nittonde århundradets nyare upfinningar iär äfven en gångeller spring-machine, hvilken efter sin upfinnare, Kammarherren Baron von Drais, blifvit kallad Draisine eller Draisienne, Denna machine är af ganska enkel sammansittning och består af et två alnars långt bride med tvenne hjul under, det ena framför det andra, Ungefär midtpå brädet är et slags sadel, hvari man sitter liksom på en sadlad häst, och förmedelst fötternes rörelse bakåt sätter machinen i gång, under det mar med båda händer håller i tverbrädet af den frimre stolpen som är rörlig och hvarigenom framhjulet kan vridas åt hvilken sida. man vill, för at gifva Draisinen-den direc: tion man behngar. På jemn vig rullar machinen af sig sjolf 20 till 30 alnar, utan at den åkande behöfvor sitta någon fot i marken. De småkorrne fram och bak om sadeln tjena at föra baset. Med ringa öfning lär man sig snart at färdas med densamma både på jemn väg, samt utföre och upföre backar, hvilket sednare likväl är tröttseummare i den mån backen är brant, och forårar således. mera styrka at genom fötternas sparkning molarbeta sluttningen, JA man deremot utföre endast behöfver hålla jemnvigten och lindrigt styra machinen med tåspetsarne, och hon rullar af sig sjelf. Att detta åkdon endast ir användbart på hårda, banade vägar, och blott gagneligt för den arbetande klassen men icke för Syhbariten, finner man lätt af constructionen och af sättet hvarpå det nyttjas. Utdrag af evt bref från Småland. eTit. skrifver om nödhjelpskomiten; den ha vi ingen nytta af, ty om de skola dela ut någon bjelp, skall man sätta pant och den skall vara tra gåvger värd det man får. Är det möjiigt? Volkersemska pantomimsällskapet har i afton en benefleeföreställving i Berns salong, hvarvid sällskapet skall göra sitt bästa för att roa dena vördade allmänneten, Sjukligheten i hofvudstaden är för närvarande betydlig. Af messlivg anvädes under förra veckan 324 fall.