Dagens Nyheter – 17 februari 1869, sida 1

I måndagsmorgon innehöll denna tidniag en redogörelse för det möte som föregående lördag hade på Hotel de Sucde hållits af ett betydligt antal riksdagsmän för att fastställa ett program till motande af grefve Eric Sparres stora jernvägsprojekt. På måndagsaftonen reproducerade Afto.bladet denna berättelse, derför att den hufvudsakligen öfverensstämde med hvad Aftonbladet om detta sammanträde erfarit, såsom Aftonbladet yttrade. I gärdagsnumret af Aftonbladet finna vi med någon öfverraskning att grefve Sparre fått ett utförligt referat af sitt tal å mötet — således en ampel puff för jernväg projektet — insmug ladt i Aftonbladet under den falska etiketten genmåäle. Detta så kallade geumäle började på följande sätt: I gårdagens nummer af eder tidning finnes infördt ett ur tidningen D. N. hemtadt referat angående en konferens rörande jernviägsfrågorna, hållen å hotel Sucde sistlidne lördag. Då i detta referat, med den för ett visst slag af tidningar egendomliga opartiskhet, mitt yttrande ir helt och hållet förvrängdt, likasom de herrars, som yttrade sig emot programmet, nemligen hr Lagerstråles och frib. v. Schnltzenheims, samt jag af egen erfarenhet känner, att reklamationer i ofvannämnde tidning icke intagas, så måste jag till den aktningsvärda delen af pressen vända mig med begiiran om införande af följande genmile. Devna skrifvelse af grefve Eric Sparre påminner om hans bekanta utfall i Första kammaren under förra riksdagen mot denna tidrings utgifvare (och jomväl mot Aftonbladet och Dagligt Allehanda). Utfallet mot Dagens Nyheter bevisades dagsn derefter ha varit förvrängdt, Likaså har grefve Eric Sparro nu med fi vilja, om ock ej med alldeles sundt förneft, farit med osanning, i det han sagt ati ban af egen erfarenbet känner, att reklamationer i ofvannämnde tidning (Dagens Nybeter) icke intagas. Han har aldrig säcdt oss någon reklamation och blifvit vägrad plats derför. Mendacem memorem esse oportet. Det referat grefve Sparre i Aftonbladet lempat af sitt tal innehåller icke nägot bevis på att värt korta referat varit förvrängdt4, utan bekräftar tväriom dettas riktighet. Så!eder har grefve Sparre icke heller i detta afseende hållit sig till sanningen. Betydelsen af grefve Sparres omdömen öfvcr denna tidvuing beror af det förtroende allmänheten hyser för hr grefven: egen karakter. De lära således ej komma ait utöfva något för oss menligt inflytande. Vår värderande medbroder, Af:orblaiet, tillåta vi oss eriora: