Dagens Nyheter – 17 februari 1869, sida 1

lade sig den följd af omständigheter, som vi här sammandragit. Ett uppträde föreföll, vid hvilket de närvarande fruntimren icke kunde återhålla sina tårar. En af rättens betjenter framropade arbetsfången Albin; ordningen var kommen till honom att aflägga sitt vittnesmål; han inträdde vacklande och snyftande, och, utan att gemgdarmerna förmådde hindra honom, störtade han sig i Claudes famn. Claude fasthöll honom och vände sig leende till prokuratsrn med dessa ord: Denne är en af de missdådare, som dela sitt bröd med den hungrige. Derpå kysste han Albins hand. När listan på vittnena var genomgången, uppsteg prokuratorn och började: Mina herrar edsvurne! Det borgerliga samfundet skulle skakas i sina grundvalar, om rättvisang hand icke träffade sådana förbrytare som denne, 0. S. V. Efter detta tal uppsteg Claudes advokat. Försvar och slutpåstående följde, hvart efter annat, utförande de vanliga manövrerna i rännarbanan, dem man kallar brottmålsransakning. Claude erinrade, att allt ännu icke blifvit sagdt. Äfven han framträdde i sin ordning. Han talade så, att en sakkunnig man, som var närvarande vid rättegången, kom derifrån, slagen af förvåning. I den arme