Dagens Nyheter – 16 februari 1869, sida 1

fångarne roa sig efter behag på deras solställen i andra ändan af gården. — Nå, Claude, hvad tänker du på, du ser så mörk ut? — Jag är rädd — sade Claude — att någon olycka förestår den gode herr D. Det är fulla nio dygn emellan den 23 oktober och den 4 november. Claude lät icke ett gå förbi, utan att eftertryckligt erinra uppsyningsmannen om det bedröfliga tillstånd, hvari Albins aflägsnande försatt honom. Uppsyningsmannen, som förlorade tålamodet, lät gifva honom 24 timmars mörk arrest, emedan hans bön allt för mycket liknade en hotelse. Detta var allt hvad Claude vann. Den 3 november kom. Claude uppsteg om morgonen med den lugnaste uppsyn, man märkt hos honom sedan den dagen herr D:s beslut skiljt honom från hans vän. Sedan han uppstigit, sökte han i en koffert af ohyflade bräder, som stod vid foten af hans säng, och innehöll hans trasor. Han framtog en liten fruntimmerssax. Denna, och en Rousseaws Emile utan permar, var det enda, han hade qvar efter den qvinna, han älskat, modern till hans barn. Båda ganska onyttiga saker för Claude. Saxen kunde duga för ett fruntimmer och boken för en uppfostrare:; Claude kunde hvarken sy eller läsa. När han gick genom det gamla skändade TRE BERÄTTELSER. HL G.