Nera om Amoniak-krut. I Dagens nyheter för den 21 januari finnes intagen en insänd uppsats, hvari det så kallade ammoniak-krutet framhålles såsom särdeles användbart och förevadt med åtskilliga fördelar. På det att ingen må vilseledas af denna uppsats, anser sig undertecknad, hvilken gjort försök med ammoniak-krut samt funnit detsamma cega ringa användbarbet för bergsprängning, böra meddela följande upplysning om de olägenheter det medför. . Nämnde krut består till större delen af salpetersyrad ammoniak, som har den af alla kända egenskapen att vara ibland våra mest lättlösta salter. Utrsatt för fukt upplöses det salpetersyrade ammoniaksaltet till vätska, då de deruti upptagna 20 proc. nitroglycerin, som i ammoniakkrutet ingå, frigöras, dervid nitroglycerinen obehindradt fyter omkriog och otvifvelaktigt skall förorsaka svårare olyckor, än som på sin tid åstadkommos af den med rätta fruktade, numera förbjudna sprängoljan. I följd af dess fiytande form blef man åtminstone icke bedragen derpå och rättade sitt emballage hörefter. På gruid af denna stora olägenhet måste man således med den största varsamhet umgås med ammoviak-krutet vid transport, lagring och användande deraf. Det har också en annan olägenhet, nemligen den att erdast kunna användas i särdeles torra borrbål; hvaremot detta krut, om borrhålen äro iringaste mån fuktiga, måste inneslutas i hylsor af bleck elier annat ämne, hvilket betydligt ökar kostnaden och minskar sprängkraften, umod hänseende till hvilken jag storligen