Dagens Nyheter – 6 februari 1869, sida 3

RE Cm Hlementarläroverke i Skara. Man skrifver till oss från Westergötland: Några anmärkningar hatva i denna tidving varit synliga rörande disciplinen vid högre Elementar-Läroverket i Skara, för hvilkas offentliggörande allmänheten, och serdeles de som hafva barn vid detta läroverk, böra vara anmärkaren tacksamme, synnerligast som Skara och dess läroverk genom kommunikationernas ändrade rikteing blifvit än mera undangömdt och derigenom undgår den uppmärksamtet som borde vara fästad vid en så vigtig statens läroanstalt. Sedan uppmärksamheten således blifvit riktad åt detta håll, torde några tillägg rörande ett och annat icke vara uten intresse för allmänheten, helst detta läroverk nyligen tagit det allmänna i anspråk för uppförande af en af dessa palatslika byggnader, som nu sesi hvarje stad med ett större läroverk inom sitt område, ehuru nuvarande läroverksbyggnaden, ett för sin tid ståtligt bus med rymlig solennitetssal och af dyrbar materiel, uppfördes för icke längre sedan än på 1830 talet och befinnes, såvidt utan närmare undersökning kan erfaras, ävnu i godt skick. Då i följd af det under sednare åren ökade antalet lärjungar ökadt utrymme var behöfiigt, hade väl under närvarande förhållanden varit skäl uti, att för de lägre klasserna uppföra ett särskildt och mindre dyrbart hus, som till och med kunnat vara af träd, för att derigenom bespara en betydlig del af den för omoch tillbyggnaden nu behöfliga summan, hvilken omtalas närma sig 100,000 rår. Med undervisningen mätte icke stå rätt väl till vid detta läroverk, emedan rektor, äfven han liksom mången annan förvånad öfver den mängd lärjungar som vid läseårens slut blifva nekade flyttning till högre klass, med tystnadens vältalighet förbigår desse, hvilkas antal, om man inberäknar dem som omnämnas skola vid påföljande termins början aflägga ny examen i ett eller flera läroämneny, lärer uppgå till hallfva antalet i vissa afdelningar och deröfver. Bland flera samverkande orsaker till dessa ogynnsamma resultater ingår måbända äfven en tendens ho: lärarne, hvilken insändaren tror sig spårat, att med anledning af det stora antalet lärjungar söka afskräcka en del från att fortsätta studierne. Orsakerna må för tillfället lemnas oafgjorda och åt vederbörande att utreda; visst lärer emellertid vara, efter hvad insändaren hört uppgifvas af en person som varit i tillfälle att anställa jemförelse, att läroverken i. bufyudstaden lemna: det i Skara långt efier sig, ehuro detta sednare med 20-34 30 lärare väl icke är vanlottadt på lärarekrafter. Stundom hör man omtalas -hvarjehanda oordningar bland lärjungarne, hvilket till och med föranleder relegationer, söm naturligtvis är det vigaste sättet att befria sig från dem man anser sig oförmögen att handleda. Men ofta bar den vanart, som lärarne anse oförbätterlig, just kunnat uppkomma: genom deras ursktlåtenhet att i tid grundlägga och rotfästa ädla och rättskaffens tänkesätt, och sedan vanarten uppkommit, har han måhända blifvit närd genom äfven deras uraktlåtenhet att med visa medel återföra de felande; derför bör lärarnes pligt vara, ej blott att inplanta bokliga kunskaper, utan äfven kunskap om och utöfning af sedlighet och dygd, hvilken princip väl icke blifvit af dem underkänd, men icke zog beaktad. På detallmänheten må få kunskap om huru läroverken vårdas, böra r-ktorerne hafva sig ålagdt att efter hvarje läseårs slutitryck utgifva fullständig redogörelse för allt som vid deras respektive läroverk sig tilldragit; råledes äfven upptagande beskaffenbeten af de i hvarje läroverk afgifoe betygen, antalet qvarsittande och de läroämnen, i hvilka desse blifvit upderkände, samt möjligen förekomne oordningar med de bestraffningar som deraf blifvit en följd.