Dagens Nyheter – 4 februari 1869, sida 3

Utrikes-Nyheter. Orientaliska tvisten. Man börjar nu finna allt tydligare, att konferensen, hvilket alla kloka menniskor för längesedan förutsagt, arbetat förgäfves. Nästan alla utländska tidningar, som komma oss tillbanda, befara krig. Och de officiösa bladen föra minnsan icke det fredligaste språket. En tidning i Moskwa, som går ryska regeringens ärender, innehåller en artikel, hvaraf vi meddela följande ganska betecknande meningsyttring: Eftersom den i Paris samlade konferensen icke får verka annat än inom mycket trånga gränser, kan den ej afhbjelpa de verkliga orsakerna till förhandenvarande svårigheter, än mindre står det i dess förmåga att lösa de frågor, som oupphörligen störa lugnet i Orienten. Korteligen, då den princip, Ryssland framställt, icke kan göras gällande, borde vår regering, i öfverenstämmelse med hvarje rysk undersåtes önskan, så tillvägagå att denna konferens beslut blefve af ingen betydelse. Och i sjelfva verket är det ju mycket bättre att denna areopag tillagar en salva, som icke kan bota det onda, än att af densamma åvägabringas en för grekerna och Orientens kristna skadlig lösning af frågorva. Men att det första alternativet blir verklighet är sannolikast. Nyheterna från Athen äro ingenting mindre än Ingnande. Det är tvifrel underkastadt, att konung Georgs rådgifvare gå in på hvad konferensen föreskrifvit. De torde heldre afgå än följa en politik, som folket ogillar. Man fraktar till och med i Athen manifestationer icke allenast mot konferensbeslutet utan äfven mot Fravkrike och England, som beskyllas för att gynna Turkiet på Greklands bekostnad. Törverkligas dessa farhågor, blir ntan tvifvel följdent — säger en fransk tidnivg på tal om ofrannämnda oroväckande förhållanden i den grekiska hufvudstaden — att franska och engelska flottorna komma at utsändas för att beskydda de båda nationernas flaggor samt de fransmän och engelsmän som för närvarande uppehålla sig i Grekland. Och tidningen tillägger: Denna möjlighet är icke så osannolik som man kanske tror. LJ Hvem är för närvsrande den mest populära person på hela den helleniska halfön? — Se der en fråga som af Gaulois besvaras sålunda: Det är den aflidne kejsar Nikolaus den förste, hvilken folket i Grekland nu helt högt ger tillnamnet: Orientens befriare. Spanien. Mordet å guvernören i Bourgos beskrifves på följande säst i ett bref från nämnde stad: Den katolska mördareskaran, som inkom i kyrkan, rusade blodtörstigt fram till guvernören och klöf hans hufvud med en yxa. Desia vilddjur störtade sedan med knifvari händerna öfver liket. De afskuro öronen m. fl. lemmar. Efter att sålunda ha stympat den döde, släpade de kroppen fram till domkapitlets medlemmar under vildt skrän. Herrar konsistoriater, klädda i sina presterliga drägter, åsågo detta rysliga uppträde med ett småleende på läpparna och blott alltför tydliga tecken till bifall. Orsaken hvarför br Gutierrez de Castro — så hette guvernören — fått i uppdrag attinventera kyrkans konstsamling, arkiv och bibliothek var den, att man kommit underfund med, det storartade försnillningar begingos af presterna. De hade redan börjat plundringarne och det var deras mening att dermed fortsätta så skyndsamt som möjligt. Åtskilliga dyrbara saker hade blifvit skickade utomlands för att säljas; och skulle de derför inflytande medlen användas till att bekosta ett borgerligt krig, som man ville framkalla för att rädda Bonrboneras och kyrkans makt, som stod på spel. Icke mindre än 71 personer lära vara häktade med anledning af mordet i Burgos, och bland dessa äro de flesta kyrkans män. ok x Befolkningen i Madrid säges upprepade gånger ha högt ropat: Ned med påfven! då den af oss förut omtalade demonstrationen mot nuntien egde rum. Telegrafnyheter. fllannm tivangka tolsmeranm. hyvrän Y frem ARR EE ER TR RE n rn Enn Rn Rn ECE On CRT Tee RER TR