Dagens Nyheter – 1 februari 1869, sida 2

i overksamhet, är så mycket mera att beklaga, som fabriken sysselsatt ett par tusen arbetare, hvilka der vunnit sin lifsbergning och nu stå utan arbete för de kommande tiderna. De gjorda besparingarne skola snert för mången vara uttömda och då står on allmän nöd för dörren, så mycket svårare som kanske de flesta bland dem förgäfvas skola se sig om efter annat slags arbete, helst de i sådant sakna fördighet. Vulkaniska utbrott. Att jordbäfningarna, som 1867 och 1868 först hemsökte den vestra delen af vårt jordklot (vestra Sydamerika, Vestindien och Californien) under den sednare tiden flyttats längre mot öster, i det man så väl från Persien som Indien berättar om häftiga jordstötar och jordskalf, torde måhända vara bekant. Men hvad som neppeligen förr är omtaladt eller bekant är, att det tyckes, som de södra polarländerna, som äro föga undersökta till följd af sitt kalla och otillgängliga klimat, äro föremål för dylika fenomen. Afannotationerna på ett engelskt fartyg, som passerade Cap Horn i oktober förlidet år, framgår nemligen, att man den 23 oktober på omkring 579 s8. b. fick sigte på en mängd isberg, af hvilka sex voro mellan 60 och 300 fot höga och 1 till 4 engelska mil i omfång. De lågo i 5.0. och S.V. riktning, tycktes stå på grund och voro betäckta med vulkanisk aska, sannolikt till följd af ett utbrott. Då de på grund af den grå färgen icke voro synliga om natten, förrän man kom dem ganska nära, voro de rätt farliga för fartyget. Detta tyder, såsom sagdt, på vulkaniska utbrott på kontinenten vid sydpolen; ty de isberg, som visa sig vid Cap Horr, härstamma derifrån och hafva antingen på sjelfva landet eller helt nära detsamma blifvit betäckta med denna aska. Detta fenomen förefaller interessant och är så till vida lugnande, som deraf synes, att oregelmessigheten i jordens inre sprides, fördelas och neutraliseras, hvarigenom man kan hoppas, att jemvigton skall åsterställas. Tunneln mellan England och Frankrike. Härom skrifves i en korrespondens från London till Göteborgs Handel:tidning: Tanken på en undereller öfvervattenkommunikation mellan England och Frankrike börjar taga form. Brygga skall det bli, modellen är redan under arbete, och endast den kostar 144,000 rdr, hvilka penningar genast tecknade:. Iden understödes lifligt af kejsar Napoleon och de högt uppsatte män härstädes, och hvad gom är bättre: alla de största iogeniörer både i England och Frankrike icke allenast finna den utförbar, utan (hvad som är qvintessensen) kapitalerna äro företaget tillförsäkrade. Vieekonumngen af Egypten är en slug herre, god köpman, dugtig landtbrukare och gör allt för att ekonomiskt höja sitt land. I dagarne bar han låtit agenter tillkännagifva att lustfärder under hans skydd äro anordnade från Marseille till Egypten och tillbaka, hvilka, vistelsen i Cairo inbegripen, kosta blott 2000 rdr pr person. Han bekantgör på samma gång att i Egypten numera finnas lika goda hoteller, teatrsr m. m. som i Europa, samt att klimatet är mildare än i Algier. Allt för att locka främlingar dit. Att det lyckas, isynnerhet då prinsen af Wales jemte gemål äro der, är väl troligt, ty engelsmannen är mycket rojalistisk. Redan nu ser man dagligen, att Ja haute volte flocktals begifver sig af för att tillbringa vintern i Egypten. De resa dels Pr post och dels med egna ångjakter, hvaraf numera hundratals finnas, tillhörande den rikare aristooch plotokratien.