Dagens Nyheter – 1 februari 1869, sida 1

— 196 -till ett och samma kall... Är du kallad till apostel? — Den unge mannen blef blek i ansigtet som ett lik, hanus blickar skymdes och ivrade under den höga mur af panna som jlåg deröfver; han måtte haft någon orsak att känna sig häftigt berörd af den framställda frågan. Men den rike skall också arbeta, menade Lars; ty befallningen gör intet undantzg. — Visst -skall han det, men hans uppgift liksom hans medel äro annorlunda, Hvarje menniska. har sina. Men säg mig: menar du att menniskan oupphörligt skall arbeta: — Hon skall äfven bedja, inföll den ljushåriga qvinnan och .:sammanknäppte sina händer. liksom hon nu kom ihåg, att hon försummat bönen allt för länge. — Sålunda skall menniskan bedja så ofta hon icke arbetar? Men kan ihon göra det? Hvad tror du att det blef för värde med den bönen och det arbetet? Skall hon inte också njuta någon hvila? — Vi få först då söka hvilan, när vi ej mer förmå att. arbeta. ty endast derigenom frestas vi.icke af onda tankar —— ack, endast derigenom frestas vi icke, återtog Elsa, — och psalmisten inföll: Så gå, o trötta leder, I sömnen stärken eder, När hvilan vinkar söt: Det kommer tid ochsstunier, Då ni få lång on blunder Och hvila nog i jordens sköt! —