Dagens Nyheter – 27 januari 1869, sida 3

Utrikes-Nyheter. Spanien. Ryktet att kung Viktor Ema nuels andre son prins Amadeo, hertig af Aosta blifvit af provisoriska regeringen utsedd til Isabellas efterträdare på spanska thronen, synes bekräfta sig. En depesch från Times? korrespondent i Madrid förmäler, attitalienska regeringen förklarat sig villig samtycka till Amadeo: val. Ryssland. Budgeten för 1869 är nu offentliggjord. Finansministern anser, att orsaken till statsinkomsternas ökning bör tillskrifvas den gynnsamma spanmålsskörden förlidet år och utvecklingen af jernvägsväsendet samt uttalar slutligen den ötvertygelsen, att en fredlig utveckling af Rysslands moraliska och materiela krafter kan betrygga rikets finansiela ställving. Böra regeringarne ha någon befattning med telegrafväsendet? Denna fråga har på sednare tiden mycket diskuterats i Newyork. Ett meddelande från nämnde stad, dateradt den 2 jan. och som handlar härom, införa vi här nedan: Vid en bankett, som i dag gifvits till professor Morses ära och hvarest öfverdomaren Chose utbragte en skål för det stora och mäktiga England och dess goda drottning, svarade engelska sändebudet, att ingen innerligare än drottningen önskade, att det vänskapliga förhållandet mellan de båda nationerna måtte få fortfara, äfvensom att ingen kunde hysa större aktning än hon för professor Morae!s förtjenster. Man kunde säga om honom, att han mer än alla tal och noter bidragit till fredens betryggande. Tack vare vetenskapen hade ångan och elektriciteten blifvit fredens säkraste värn. Han hoppades ännu få upplefva den tid, då diplomater icke längre skulle behöfvas. Professor Morse, en gammal man, tog till orda och beskref hvilka svårigheter han haft att öfvervinna vid den elektriska telegrafens första användning. Iden till den moderna telegrafen, sade han, hade uppstått hos honom år 1832 under en resa från Havre till Newyork; år 1835 hade den bestått första profvet i Newyork, och först sedan blef den, efter debatten i kongressen, införd i England 1838. Angående ändamåltsenligheten af, att regeringen skulle öfvertaga telegrafväsendet uttalade han ingen bestämd mening. Detta gjorde deremot hr Orton, direktör för vestra telegrafbolaget; han ansåg, att telegrafen borde helt och hållet öfverlemnas åt den enskilda företagsamheten. Redan voro i Förenta Staterna telegraflinier anlagda till en längd af 60,000 mil eller nästan lika mycket som i hela Europa. År 1867 hade tretton millioner telegrammer blifvit befordrade, dubbelt så många som i hela Europa 1866. Regeringens inblandning skulle endast komma att skada. Utan en fritelegraf, yttrade talaren, är också en fri press omöjlig. Öfverallt ha tidningarne slagit sig tillhopa för att för billigare pris kurna erhålla nyheter från alla vigtigare orter och hastigt sprida dem öfverlaudet. Sålunda ha under förra året 350 millioner ord telegraferats för pressens räkning och kostat blott 800,000 dollars. Dividerar man dessa 350 millioner med 20, det högsta antal ord, som får innehållas i ett enkelt telegram i Europa, så finner man, att i hela Europa icke telegraferats så mycket, som här ensamt för pressen. Och ha telegrammerna der väl kostat tio gånger så mycket som här. une osaevema RER