Dagens Nyheter – 27 januari 1869, sida 1

oa KV Derefter läste han följande omsorgsfullt skrifna bref: Min Henrik! Tycker du inte, att du och jäg äro de klokaste i hela komedin? Man vill göra oss mycken förtret, men det är detsamma; jag engrasserar dig att följa mig på maskeraden i afton, ty jag har ännu aldrig varit på någon sådan, och jag längtar efter några riktigt galna äfventyr — här i huset är det så tyst och enformigt. Du äst en stor skälm, Henrik — hvar färdas du nu? Här sitter din Pernille. Slutligen stod der skrifven med stora bokstäfver följande vers, som hon måtte ha hört eller läst och nu ville lära sig utantill: Ack, det stora hän mig kallar, I mitt bröst dess stämma skallar. Höga tankar klart att måla, Krafter för med kraft att tåla, Ur de dolda källor usa, Loke binda, Balder lösa: Dertill hjelpe mig din hand, Du som tände hjertats brand! I boken stod ännu mycket mer, men prosten läste ej vidare. Det var sålunda för att bli skådespelerska, som hon kommit i hans hus och låtit undervisa sig af hans dotter! Det var derför ock med detta hemliga mål i tankarna, som hon hvarje qväll med så stort nöje