Dagens Nyheter – 26 januari 1869, sida 3

Hvarjehanda nyheter. Ett pass: Hos mären uti en kommun på landet i Frankrike begärde nyligen hertiginnan de Z... att utfå sitt pass. Hertiginnan är egarinna till en mängd stora gods i trakten. Mären är hennes arrendator; hans lycka beror helt och hållet af henne. I likhet med alla förnäma damer af den gamla skolan är hertiginnan kokett, högdragen och mycket lätt att stöta... Emellertid har hon genom en olyckshändelse förlorat sitt ena öga. Mären är artig — han måste vara det. Huru skall han bete sig? I signalementet kan han icke-undgå att nämna att hon är enögd; och derigenom. måste han ovilkorligen stöta henne för hufvudet. Mären skrifver: — Ögon svarta — mycket vackra, mycket ljufva, mycket uttrycksfulla — och är ett af dem borta. En spekulativ man kom en gång till hr Thiers, under den tid dådenne var minister, och försäkrade honom, att han uppfunnit ett säkert medel att undvika alla misstag vid bedömandet af menniskors själstillstånd. Hr Thiers bad honom upprepa sin visit den följande dagen, då han ville presentera för honom några på dårhuset i Charenton intagna personer. Mannen inställer sig på utsatt tid, och finner i ministerns väntsal en talrik skara petitionärer. Här har jag mina dårar, tänker han; jag skall nu språka med dem. Den ene talar med honom om en uppfinning, den andra om ett nytt företag, som måste krönas med oerhörd framgång; en tredje har hittat på ypperliga malmfillt, han behöfver blott aldrig så litet understöd af staten o. s. v. . Betjenten visar sig. Likaren blir genast införd till hr Thiers. — De iiro splittergalna allesammans, hr minister, utropar han. Det finns hos dem icke den ringaste tillstymmelse till förnuft qvar. Jag har aldrig sett en så vacker samling af dårar på en gång. En är ändå den värste, jag menar den som umgås med planen att köpa alla tidningar.