Dagens Nyheter – 25 januari 1869, sida 1

fattare och äfven gjort bekantskap med främmande länders. Dramatiska arbeten lästes företrädesvis. De skulle just tända lampan denna afton för att begynna, då en tjenstflicka kom in och anmälde, att det kommit en person till prestgården, som medförde hälsningar till Petra. Petra gick ut och träffade en sjöman från sin födelsestad; hennes mor hade bedt honom att uppsöka dottern, när han kom till trakten, detta hade han nu gjort, han hade gått en mils väg och måste skynda tillbaka, emedan fartyget skulle afsegla. Petra följde honom ett stycke på väg, hon hade så mycket att tala med honom om, ty han var en bra karl, som hon kände från barnaåren. Qvällen var mörk, mörkt var det äfven öfverallt vid prestgården, med undantag af brygghuset, der de rustade till stortvätt, intet ljus syntes i hela omnejden, inte ens vägen kunde ses, förr än månen förmådde höja sig öfver fjellen; men hon följde dock tappert med och gick utan fruktan in i skogen, fast skuggorna mellan träden sågo hemska och spöklika ut. Det var isynnerhet en nyhet från hemmet, som hade lockat henne att följa med för att få närmare upplysningar. Sjömannen berättade nemligen, att Pedro Ohlsen mistat sin mor, att han derefter sålt sitt hus och flyttat upp till Gunlaug, der han nu bodde i Petras vindsrum.