Dagens Nyheter – 22 januari 1869, sida 3

mål är att sätta sig sjelfva i de hittills styrandes etälle. Dess upphof är att söka i ett länge väråt missnöje, som dock mindre varit riktadt mot de maktegande personerra, än sjelfva systemet. Rörel:en3 utbrott har srarare återkållits af den aktning folket hyst lör vissa af styrelsens mediemmar. Men det är, som sagåt, systemet man ogillat: Detta har efterhand alltmera förlorat prägen at sitt demokratiska urspruig: 1ågra ledare, omgifra af en tätt sluten j falang, sammanlförd vare sig genom en gemensam själsriktning eller, hvilket är savnolikare, gerom beräkning, ha tagit om kärder bostyret ned folket: angelägenheter. Men här, såsom öfveralit, har hunzgeru efter penbiugar, ära och embeten varit med och utöfvat samma olycksaliga inflytande som på andra ställen, der några få beredvilligt åtagit sig att bofria folket från omtanrkar om sitt eget bästa. Zärich eanses för den bland de echw:iziska kantonperna, som sedan lång tid tillbaka visat Get största intresse för folkbildningen och offrat mest för undervissingsväsendets höjande — och bkväl har denna kanton under många år gitvit verlden ett exempel på, hburasom alla dessa åtgärder för utbredside af en större iutelligens bland folket icke burit någon anvan frukt än den, att invår arne, de upplysta, försjuokit i ett tillstånd af politisk apahi, tack vare hvilket de, i stället för att göra siva insigter gällande, helt siljelösa och overksamma öfverlemnat sig och sitt öde åt dem, de er gårg satt till sina regenter! : : Detta exempel har anförts mångenstädes — även fjerran från det lilla Schweiz gränser — såsom eu hård nöt att knäppa för demokraterna, Hå här ha fendersa till folkupplysningen sagt: Demokraterna ropa jemt och ständigt: gifven massorsa bildving och välstånd, och de skola snart både vija och kunra regera sig sjofvas. Men må de sc på Zärich; der ha desca vilkor blifvit i hög grad förverkligade, och hvad är följden? Jo, en aristokrati har bildats, som visserligen icke grundar sina anspråk på börders företräden, men som kompletterar sig sjelf ur vissa dominerande kotterier och är mäktig icke allevast genom sitt politiska inflytande, utan äfven genom besittningen af kapitaler re. m. Kantonen Zirichs folk visar pu genom handling, att det blifvit misskändt ef de onda tungorna. Och så måste ju förr eller sednare ske. Hvad som påskyndat ssken har varit en personlig, med passionerad häftighet förd, strid mot rågra enskilda ledare af systemet. Hela den nimbus, hvarmed de velat omgifva sig, bortdunstade, när folket kom till insigt af huru mycken egennytta, tack vare dess försumlighet, insmugit sig ibland denna till det yttre så anständiga och så avspråksfullt uppträdande embet:manna-skara. Den förkastelsedom, som för omkring ett år sedan uttalades öfver systemet, vär frågan om en revision af kantonen: grundlag förelades folket, var nästan onhällig. Och ifrämsta rummet ställde demokraterna en fordran, som i sig inneslöt ett helt program och angaf, att man nu ville alldeles uppböra att lemna makten åt en byråkrati, den fordran remligen, att folket för Fund sjelf måtte få sköta sina angelägenheter. Det är ingen teoretisk improvisation, såsom i Frankrike år 1793, att man nu i Zurich ioförer det s. k. refcrerdum d. v. s. allmän folkomröstning angåerde alla Jagar, utan det är det naturliga resultatet af en historisk utveckling, den mozra frukten af en rörelse, som kommit på det klara med sig sjelf och bestämdt insett och angilvit hvilken reform säkrast och hastigast skall bota samhällets onda. Nej, det är icke en kulturSendtlig anda, som i den Zivrichska rörelsen träder i dagen; icke heller har denna företagits af ett förslappadt, af prester eller demagoger missledt foik. De tider, då sådana tendenser kunde insmyga sig under den förrädiska täckmanteln af intresse för folkfriheten, är för Zuäricks inhevånare längesedan förbi. Detta är bufvudsakligen de orsaker som bidragit till att göra revisionen af Zärichs författning så elmänt bevktad både i.om och utom Sciweiz. Säkert är, att Schweiz i detta ögorblick undapgör eit arbete, som framdeles skall komma Europa till godo. Det är ej första gången detta lila Jand banar väg för de stora. Exemplet af ett folk, som sjelf, utan den ringaste inskräzknisg, bestämmer öfver sina angelägenheter, kan ej förfela sin verkan på Europa. Vi meddela härnedan några af de vigtigaste bestämmelserna i det nya grundlagsförslaget: De röstberåttigades motionsrätt omfattar yrkande å upphäfvande eller förändring af hvarje jag äfvensom af hvarje beslut, som det icke ligger helt och hållet inom kantonsrådets befogerhet att fatta. : Det beror på den röstberättigade att sjelf framställa utarbetade förslag eller endast yrka ändringar i gällande författningar. När en enskild sambällsmedlem eller en myndighet väcker en motion, som vinner understöd at en tredjedel utaf kantonsrådets medlemmar, -å måste den underställas folkets afgörande. Motiovärea är berättigad att personligen mot vera sitt förelsg icför kantonsrådet, såvida 25 af dettas ledamöter bifalla hans ansöknirg härom. Skulle kartonsrådet i ke gifva en motion det La oo PA ss 42 Hf