Dagens Nyheter – 20 januari 1869, sida 2

Article Image
relgionsirinet. . . Utrikes-Nyheter. Spanien. I Madrid ba tre förnäma damer, markisinnorna af Saniago, Zugasti och Portugalete öfverlemnat ett för detta lsnd vigtigt dokument till Serrano, såsom provisoriska regeringens hbufvudman. De nämnda damerna kommo såsom en depntation från sina landsmanninnor och lade på presidesxtong bord ett aktstycko med 15,000 qvirliga namnunderskrifter. Det innehöll en demonstration mot religiös frihet och tolerans. Det var on varning till de maktegande männen med erinran om, att det var deras pligt att bibehålla den romerskkatolska och apostoliska tron 1 all dess integritet och renhet, och med uppmaning att ej vidare framhärda i sin bittills fuliföljda politik. Times korrespondent beteckaar med rätta denna petition såsom on anmärkningsvärd tilldragelso, ithy att 15,000 spaniorskor, rom kunra läsa och skrifva, representora en betydelsefull mering inom landet. Påfven. Miven Pius IX i Rom kan hafra ådsigter, som en hvar måste underskrifva. Påfven bar, såsom bekant, redan förnt kraftigt uttalat sig mot den pu rådande modefräckbeten hos det täcka könet. Nu har en fransyska, Marie de Gentilles, skrifvit en hel bok i påfvers auda deröfver och tillegnat H. Helighet densamma. Påfven har sedan med följande ord besvarat denna tillegvan: Måtte qvinnorra betänka, att de, för att tillförsäkra sig sina märs kärlek och aktning, icke behöfva så kostsamma hårturer eller lysande toaletter, utan göra bättre i att bilda sin själ och sitt hjerta; ty all deras ära kommer inifrån. Så är det, och den gamle påfven har häri rätt. Amerika. Nu har vid Förenta Staternas kongress: motion blifvit väckt om att gifva qvinnan politisk rösträtt! Motionären är hr Julian från Indiana, medlem af representanthuset, och han anser målet vinnas genom ett tillägg till förbundsförfattningtn, så lydande: Rätt att rösta i Förenta Staterna åtföljer medborgarerätten samt bestämmes af kongressen; och alla medborgare i Förenta Staterna, utan afseende på om de äro infödda eller naturaliserade, åtnjuta denna rätt i samma mån, och må ingen skilnad göras på grund af race, färg eller kön. Det är ringa utsigt till att detta förslag nu skall antagas; icke blott motståndarne till qvinnans rösträtt skola bekämpa det, utan äfven de som fasthålla vid den hittills följda grundsatsen, att det bör tillkomma de enskilda staterna att bestämma öfver den politiska rösträtten. 4Staternas rätt aktas ofantligt högt a! många amerikanska politici, och man skall utan tvifvel beteckna den Julianska motienen. såsom ett försök att antasta denna. Härjerate förhindras förslagets antagande af alla de svårigheter, som förbundsförfattningen föreskrifver för hvarje förändriog af, eller tillägg till sina bestämmelser. Emeller:id är det att anse för ett steg framåt, att frågan åtminstone en gång kommit före vid kongressen. Representanthuset är på det hela taget gynsamt stämdt för qvinnans lilsställighet med mannen; för kort tid sedan godkände det med 123 röster mot 27 en af general Spinner gjord framställning om, att de qvinnor, som bestrida tjenster inom förvaltningen, måtto få åtnjuta lika stora löneförmåner som män, hvilka sköta enahanda hefattrninsar.

20 januari 1869, sida 2

Thumbnail