summor, och känner hos hvem de äro deponerade. — De reaktionära hoppas kunna börja sitt fälttåg, innan riksdagen sammanträder, och vänta icke litet af den rörelse, som förhandlingarna i konstituerande församlingen torde komma att framkalla i landet. Ma: bar ej fullt reda på, hvad slags förbindelse törefinnes mellan bourbonska ättens olika grenar; men att ett hemligt förstånd dem emellan existerar, kan man sluta deraf att de medel, hvaröfver carlisterna förfoga, äro tagna ur den störtade dynastiens kassa. Ledarne af rörelsen uppehålla sig vid gränsen och vänta endast på befallning till att låta den bryta lös. Officiella tidningen Gaceta de Madrid offentliggör ett af alla medlemmarne i den provisoriska regeringen undertecknadt manifest till valmännen, hvari de gifva tillkänna att de haft all möda orpard för att uppfylla de vid revolutionens början gifna löftena. Regeringen erinrar om alla sina, i öfverensstämmelse med programmet, vidtagna åtgärder och lofvar betydliga förbättringar i finansförvaltningen, besparingar, upphäfvande af statsmonopoler och införselförbud samt undanrödjande af de hinder, hvilka ligga i vägen för industriens och handelns utveckling. Under valen vill regeringen iakttaga fullkomlig neutralitet; hon uppmanar alla sannt liberala partier att hålla ihop och försäkrar upprepade gånger, att hon skall respektera det utslig representationen kommer att gifva, förklarande likväl sin åsigt vara att monarkien bättre än hvarje annan regeringsform skall betrygga landets framtid. Konferensens andra sammankomst sistl. tisdag räckte icke lång stund. Den börjades kl. 1, öfver 4 e. m. och slutades redan kl. 5. Man sysselsatte sig med justering af lördagens protokoll, bvarjemte anmärkningar gjordes öfver Greklands bållning och dess ombud Rangabes uppförande. Hr Rangabe var icke tillstädes. Officiosa parisertidningen Constitutionnel för den 13 dennes skrifver med afseende härpå: Man måste beklaga att grekiska regeringen, hvilken sedan den 2 januari haft kännedom om den ställning, som inom konferensen blifvit henne anvisad, samt icke afslagit inbjudningen att deri deltaga, beslutat i sista ögonblicket endast för en formfrågas gkull uppställa svårigheter. Portens sätt att tillvägagå mot grekerna tadlas mycket i åtskilliga utländska tidningar. Augsb. allg. Zeitung är visserligen känd för att vara särdeles vänligt sinnad mot Tarkiet; icke desto mindre ha deri intagits följande meddelanden från Pera (den förstad till Konstantinopel, der europeerna bo) angående grekernas förvisning: Det sätt, hvarpå grekerna förvisas härifrån, gör den turkiska regeringen föga ära; hon visar derigenom att landet ännu icke förtjenar vara medlem af det europeiska statsförbundet. Hennes ovärdiga, äkta asiatiska politik förmår ej väcka några sympatier. Feg och krypande mot den makt, som hotar med våldsamma åtgärder, och döf för alla vänskapliga råd, som ännu ej lukta krut, hardlar porten fullkomligt godtyokligt mot de värnlösa. Greker, soma ha stora fordringar af Turkar, måste oförtöfvadt afresa, utan att tillåtas dessförinnan indrifva sina fordringar, under det att andra, som stå i skuld till turkiska undersåter, genom fängelse eller sin egendoms beläggande med qvarstad tvingas att inlösa vexlar, som ännu icke förfallit. Victor Hugo har skrifvit till en grek vid namn Canellopoulo ett af sina vanliga egendomliga, korta bref, hvari han säger att Cretas sak är Greklands sak och att Greklands sak är Europas sak. Diplomatien är endast furstars list i motsats till Guds logik. Men när den rätta tiden kommer, skall Gud segra. Hvad den store brefskrifvaren sjelf vidkommer, är han blott en röst, som envist fortfar att ropa, men förlorar sig i de med framgång krönta orättvisornas triumflarm. Dock, hvad gör det? Hörd eller icke, skall han ej tröttna; Grekland kan räkna på 120n0om.