Dagens Nyheter – 18 januari 1869, sida 1

rr OF —-— svart, obestämd massa, öfver hvilken himlen hängde mörk och tung. Allt var utplånadt: marken, husen, skogen och fjellen, hon såg ingenting mer af allt det, hon ifrån sin barndom tills i går varit van att se; det hade stängt sig inne likasom staden och menniskorna i denna natt, då hon blef utstött derifrån, utan att få ett enda vänligt farväl. På skeppet, som låg för ankar straxt under land och väntade på morgonbrisen, gick en man fram och åter. Så snart han såg båten, firade han ned trappan, hjelpte dem ombord och varskodde kaptenen, som äfven straxt kom upp på däcket. Hon kände dem och de henne, men utan några frågor, utan tecken till medlidande, endast som hade de afhandlat den likgiltigaste och hvardagligaste sak i verlden, underrättade de henne om hvad hon behöfde veta, nemligen hvar hon hade sin hytt och hvad hon borde göra, i händelse hon önskade något eller om hon blef sjuk. I samma ögonblick hon kom ned i hytten kände hon sig illamående, hvarför hon äfven, så snart hon blifvit omklädd, åter skyndade upp på däck. Här möttes hon — 0! — at lukt utaf chokolad, den väckte hos henno på nytt hungrens olidliga qval; hon trodde sig vara nära att förgås, då den mannen, somm mottagit dem, kom fram till henne med en bricka, fullsatt af mat — det var från henFISKARFIECKAN. ) 18